Johannes vittnesbörd

Johannes avslutar sin skrift, som vi kallar Johannes Evangelium, med en intressant information, i det näst sista kapitlet, kapitel 20, verserna 30 och 31.

Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.


 
Tänk så mycket enklare livet skulle vara för gudsförnekare om man kunde bevisa att Johannes evangelium vore falskt eller apokryfiskt eller på något annat sätt kunde avskaffas.
 
 
 
Icke troende teologer påpekar att det avviker från de så kallade synoptiska evangelierna. Det är ju inte en kronologisk redogörelse.

Teologer av den sorten som inte tror på mirakel vill helst förklara att det handlar om flummiga uttalanden av en Johannes som inte menade det som bildlikt tal utan mera fabler till lära och förmak.

Aktiva homosexuella vill få det till att Jesus och Johannes hade ett otillbörligt kärleksförhållande. Johannes kallar ju sig själv “den lärjunge som Jesus älskade”.

Alla som på något sätt vill slippa bekänna att Jesus Kristus, Guds enfödde Son, är Gud, har det jobbigt med denna bok.

Johannes både börjar och slutar sitt evangelium med upplysningar som man hellre vill kalla poesi om man är ute efter att förneka vem Jesus ÄR.

Johannes visste nog detta för i sina brev, på gamla da’r, poängterar han ytterligare (1 Joh. 4:1-3):

Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu är i världen.

Och låt oss inte glömma att Johannes öppnar sitt evangelium med en tydlig bekännelse om vem Jesus är. Det vill säga, den är så tydlig att de som inte vill veta av att Jesus är Gud kommen i köttet, genom åren har gjort allt för att bortförklara detta.

Till råga på allt är det just i Johannes evangelium vi finner de starkaste “Jag ÄR” uttalandena av Jesus. Den starkaste av dessa tycker jag är när den romerska vakten, tillsammans med översteprästernas och fariseernas tjänare kom med facklor, lyktor och vapen för att gripa Jesus. (Joh. 18:4-6)

Jesus, som visste om allt som skulle hända honom, gick ut och sade till dem: “Vem söker ni?” De svarade: “Jesus från Nasaret.” Han sade till dem: ” Jag Är”. Bland dem stod också Judas, han som förrådde honom. När Jesus sade till dem: Jag Är, vek de tillbaka och föll till marken.

Var verkligen dessa tränade soldater och vakter så vekliga att de föll till marken för två små ord? Om, naturligtvis, inte de förstod ordens mening. Fundera litet grand på det!

Ja sannerligen, för dem som vill förneka, eller förminska Jesus, är Johannes evangelium en stor stötesten.

När Paulus skrev sitt första brev till Korinterna var han noga med att påpeka (1 Kor. 2:1-2):

När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst.

Så här skriver Stefan Swärd på sin blogg

Hur ska vi se en övernaturlig kristendom bryta igenom i Sverige?

När man läser i Nya Testamentet möter oss en kristendom med tecken och under. Jesus ägnade sig ständigt åt att bota de sjuka, göra under och mirakler, befria människor från onda andar, uppväcka döda, och levde i uppenbarelsegåvor på ett påtagligt sätt. Han undervisade sina lärjungar att fungera på samma sätt, något som blev möjligt genom Andens utgjutande. I Apostlagärningarna läser vi om hur detta fortsatte.

/../

Jag längtar efter mer karismatisk kristendom i Sverige. Jag vill se den form av kristendom som möter oss i Apostlagärningarna.

/../

För mig var helandeskolan i Malmö förra veckan en mycket positiv signal.

/../

Vi måste också komma ihåg alla de nya församlingar som växer fram i Sverige med människor som har rötter i Afrika, Latinamerika, i Asien, och där den karismatiska och övernaturliga kristendomen är en självklarhet.

Är det bara jag som inte lyckas lägga detta pussel?

Kristendom enligt Apostlagärningarna? Helt och fullt ut? Inklusive Ananias och Safira? Eller bara godbitarna med Petrus näsduk?

Det är i viss mån en felaktigt att tala om övernaturligt. Det ponerar en gräns som inte har med skapelsens fakta att göra. Det finns bara en faktisk gräns, nämligen mellan Skaparen och det skapade.

Nu tror jag inte att Stefan menar det som han skriver det. Men om man hårddrar ordet “övernaturlig” kommer man automatiskt in på ett område där man endera vill bli använd av “det övernaturliga” eller oftare använda “det övernaturliga”.

Romantiserandet och fantiserandet om hur mycket bättre det är i Afrika reflekterar inte fakta. Det finns flera anledningar till att folk här kommer i stora skaror och söker helande.

Tillgång till adekvat sjukvård saknas. De flesta har inte ens råd med sjukvård. Det finns ingen stigma att vara kristen. Samma personer går till trolldoktorer, akupunkturister och homeopater. Man försöker allt i hopp att något skall hjälpa

Sedan har vi alla överdrifter som presenteras som fakta av förkunnare som är mindre nogräknade med sanning och dylikt.

Reinhard Bonnke, som var i Kenya i helgen, och fixade stormöte som beskrevs av den lokala pressen som Gospel warrior Bonnke returns to Kenya in grand battle for souls, säger att 55 miljoner själar blivit frälsta tack vare hans missionsorganisations arbete under 2000-talet.

Det har nu gått litet drygt 6 miljoner minuter sedan år 2000. Alltså drygt 9 personer per minut frälsta, dag och natt, året runt, tack vare denna missionsorganisations arbete. Inga dåliga grejor det!

Så vad lär man sig då i en “helandeskola”?

Ja, om man lär sig att Gud även idag gör under, så är det ju bara gott och bra.

Men om man lär sig tekniker att bygga upp självförtroende och prestera “tro” och manipulera Gud och/eller den person som söker helande, är det väl inget vidare.

I den Bibel jag läser heter det att “helandets gåvor” hör till de gåvor som delas ut av Den Helige Ande i enlighet med hans vilja. Det nämns inget om “helandeträning” i den Bibel jag läser.

Det finns antydningar att Paulus var synskadad. Han kände inte igen översteprästen. (Apg. 23:5) Han skrev med stora bokstäver. (Gal. 6:11)

Och dock säger han: “Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det.” (1 Tim. 6:8)

Och Paulus föreslår vin för Timoteus problem med magen. (1 Tim. 5:23)

Men visst finns det många texter som uppmanar oss att be för sjuka. Jag är övertygad om att Gud gör under även i våra dagar.

Frågan är bara hur detta positioneras i förkunnelsen. Blir det ännu en “vinstfråga”? Ett lockbete för att få flera medlemmar i församlingarna?

Då är det väl frågan om helandet består av gåvor givna av Den Helige Ande. För tydligen kan man även tillskansa sig “denna kraft” på egen hand.

Matt. 7:22-23:

Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!

Lägg märke till att Jesus inte sägerNej det var inte genom mitt namn ni gjorde det!

Nej, han säger: “Jag har aldrig känt er!

Törs jag tolka detta, tillsammans med den anda som hela Johannes evangelium utandas, plus de saker som Paulus prioriterar, att den enda sunda vägen är omvändelsens väg?

1 Joh. 2:12-14:

Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde. Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.

Omvändelse, helgelse och mognad torde då vara den bästa helandeskolan. För då behöver de som får förmedla helandets gåvor inte frukta att de en gång blir bortdrivna från samvaron med vår Frälsare och Herre, Jesus Kristus.

En kristenhet som hela tiden försöker spänna vagnen för hästen kommer inte långt!

/Kjell

PS. Läs också hur “övernaturlig” andlighet ser ut i verkligheten Are the gods of Africa asleep? Är detta verkligen att eftersträva?

4 thoughts on “Johannes vittnesbörd”

  1. Bra analys av dig Kjell.
    Bra frågor i Daily Nation: “Are the gods of Africa asleep?”

    Hit kommer jag tillbaka!

        (Reply)

  2. Bengt Wikström,

    Välkomen hit!

    Ja, allt är sannerligen inte guld som glimmar.

    Det vore i alla fall bra om man slutade med alla dessa överdrivna historier från Afrika och dylika fjärran platser.

    Det kan knappst bli god frukt av lögner, eller fikon på tistlar.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,

    Kjell,

    “Omvändelse, helgelse och mognad torde då vara den bästa helandeskolan. För då behöver de som får förmedla helandets gåvor inte frukta att de en gång blir bortdrivna från samvaron med vår Frälsare och Herre, Jesus Kristus”.

    Du har så rätt Kjell, detta borde vara det enda viktiga!

    Problemet tycks vara att det inte finns någon äkta Gudsfruktan bland alla dessa Charlataner och lyckosökare.Man vill inte söka Guds rike först och Hans rättfärdighet, men vill gärna ha allt detta andra. Och man går så långt att man menar sig ha rätt att slå mynt av sin tro.Man missbrukar Guds namn, med andra ord.Och ändå kommer man att ha fräckheten nog, vid domens dag, att åberopa de tecken och under man gjort, ” i sitt eget” namn, för lönsamhets skull.

    Gud är inte beroende av våra tjänster, det är våra inre motiv Han är intresserad av. Att vi skall älska Honom, av hela vårt hjärta.

    Men Gud lurar man inte, vad människan sår, det får hon också skörda!

    Hälsningar,
    Antonia

        (Reply)

  4. Kjell:
    Så vad lär man sig då i en “helandeskola”?
    Ja, om man lär sig att Gud även idag gör under, så är det ju bara gott och bra.
    Men om man lär sig tekniker att bygga upp självförtroende och prestera “tro” och manipulera Gud och/eller den person som söker helande, är det väl inget vidare.
    …..

    Daniel Norburg, ledare för New Wine i Sverige, svarar “..så är det ju”, på frågan om strategier för helande.
    Samtidigt försöker han framhålla att det finns saker att lära sig.

    Här är ett klipp ur Dagen, den 10 augusti 2011:

    Men det är ovanligt med helandeskola, är det verkligen något man kan lära sig?

    – Vi drar oss ofta för strategier, för “gör så här”, kring det andliga. “Det är ju bara Guds verk”, säger man. Och så är det ju, men samtidigt ser vi att vissa saker återkommer i Bibeln, kring Jesus och apostlarna, och det är naturligt att dra lärdom av det. Och titta bara på Jesus, vad gjorde han? Hade inte han i mycket en helandeskola med sina lärjungar? Om de behövde det, varför skulle inte vi behöva det?
    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=272164

    ….

    Det som oroar mig är att en av huvudtalarna: Bill Johnson skrivit ut böcker där han förnekar att Jesus var Gud, under sitt jordeliv. Syftet är att uppmuntra oss till att vara lika beroende av Anden som han var.
    Se tex. “När himmelriket tränger fram”, sidan 79.

    Min bestämda uppfattning är att om vi frimodigt förkunnar Jesu gudom, så kommer han att bekräfta, och stadfästa sitt Ord.

    ………………………………..

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *