Föga fattas, sade Agrippa till Paulus, att du övertalar mig och gör mig till kristen!
(χριστιανον från χριστιανος uttalas christianos och betyder Kristi efterföljare.)
Finns det då en rättfärdighet, eller skuldfrihet att få “by association”? Rightiousness by association with Christ! Världen tror ju inte det och kallar detta “argumentationsfel“.
Med värdsliga termer definieras det så här:
Honour by association, “heder genom samröre”, genetiskt argumentationsfel som bygger på att man anser att någon sak är positiv eftersom den förespråkas av någon god person eller grupp. Motsats till guilt by association.
Guilt by association “klander genom association” är en vanlig typ av argumentationsfel, som begås då en part påpekar en likhet mellan motpartens åsikter och ett referensobjekt (som är klandervärt) och därmed antyder att motpartens åsikter i andra frågor är klandervärda. Det kan även vara att en person eller organisation kan associeras med något klandervärt och därför själv är klandervärd.
Vi som tror på Guds evangelium brukar tala om “ställföreträdande lidande” och att de som bekänner sig tro på Kristus förenas, eller associeras, med honom får räknas som rättfärdiga på grund av denna “honour by association” eller heder genom samröre.
Finns det då guilt by association?
Ja det är oundvikligt för det är andra sidan av samma mynt. Och faktiskt är det så att även Bibeln talar om “guilt by association”. Rom. 5:12 Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.
Alla känner vi till att det har filosoferats och teologisetrats i det oändliga om arvssynd. Man har snickrat ihop teologiska modeller som kan ge vem som helst mardrömmar. Och till sist, om man förkastar Guds Ord, hamnar man i diket “karma” eller i diket”dubbel predestination”.
Samuel Langhorn Clemens
Inte alla har hört talas om Samuel Langhorn Clemens, men de flesta har nog hört talas om Mark Twain. Mark Twain var hans pseudonym, hans rätta namn var Samuel Langhorn Clemens. Han kan kanske räknas till de existentiella filosoferna.
Han förknippas med en Amerikansk lag som introducerades först 1910 i Tenessee och sist i Virginia 1924. Lagen heter “Racial Integrity Act” och den säger i princip att den som har en svart fader eller moder är svart. Legaliserandet av Amerikansk apartheidspolitik. Slegs vir blanke, hette det i Syd-Afrika. Only whites, hette det i Amerika.
Mark Twain skrev en historia om en person som hade “one drop of Negro blood“. Det finns även en film som på Svenska heter “En droppe negerblod“.
Eftersom min hustru och mina barn är “negrer” kan du kanske förstå att jag har funderat en hel del på detta. Man borde ju logiskt sett, rätteligen kunna vända på definitionen och t.ex. säga att den som har en droppe vitt blod är vit. Eller hur?
Men, bli inte chockerad nu, jag har faktiskt tvingats dra slutsatsen att det finns situationer där jag själv, helvit Svensk med troligen litet grand Skotskt blod från mödernet och några droppar Belgiskt vallonerblod från fädernet, tvingas att helt associera mej med min “svarta” hustru. De som har blivit “ett kött” delar ju mer än en droppe blod, så att säga.
I situationer av diskriminerande har jag inget annat val än att välja hennes sida. Oavsett om resten av “de svarta” kommer att acceptera mej eller ej. Och tro mej när jag vittnar om att diskriminerande mot “svarta” finns det gott om i Europa och Amerika. Tro inte att Sverige går fritt! (Jag skriver “svarta” och “negrer” men det borde stå “vackert chokladbruna” och “afrikanska ättlingar”.)
Det finns faktiskt flera exempel på principen “en droppe negerblod“. I enlighet med Judisk tradition är den som har en Judisk mor också en Jude eller Judinna. Och jag tror att denna tradition reflekterar fakta och sanning. Fundera annars på hur det skulle gå med barn som fått sin begynnelse i krigs-situationer där flickan eller kvinnan blev våldtagen!
Vet du, jag tror att Gud står på främlingarnas och de diskriminerades sida.
5 Mos. 10:17-19 Ty HERREN, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor. Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. Också ni skall älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.
Vad har nu detta med titeln på artikeln att göra?
Jo, det finns två sorters bud. Ena sorten säger “du skall” och den andra säger “du skall icke”. Låt mej gå igenom de tio orden (budorden).
Jag tar det ur 5 Mos. 5 (verserna som nedan) först “du skall icke” buden:
- 7 Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
- 8 Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild
- 11 Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn
- 17 Du skall inte mörda.
- 18 Du skall inte begå äktenskapsbrott.
- 19 Du skall inte stjäla.
- 20 Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
- 21 Du skall inte ha begär till din nästas hustru. Du skall inte ha lust till din nästas hus eller hans åker, hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör din nästa.
Det får vi väl inga större menings-skillnader om, utom då kanske att vi kanske är litet blinda för vad avgudar må vara.
Och, jo, javisst finns det kyrkor som är fulla av avbildningar?
Och, visst finns det de som missbrukar Herrens Namn för att vinna materiella och andra rikedomar…
Men vi som Kristustrogna faller naturligtvis inte för detta?
Och, om grannen har en vacker ung tjänarinna i sina bästa år, skulle det ju faktiskt kunna hända att man någon gång sneglar med viss begärelse åt hennes håll.
Men resten klarar vi! Eller hur?
Nu kommer jag till “du skall” buden:
- 16 (Du skall) Hedra din far och din mor, så som HERREN, din Gud, har befallt dig
Va? Bara ett? Men hur går det då med:
- 12 Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig.
Tja, låt oss läsa vidare:
- 13 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor.
Och då blir det ju 6 gånger mera ett “skall bud”.
5 Mos. 5:15 Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.
5 Mos. 6:20-21 När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som HERREN, vår Gud, har gett er?, då skall du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.
För tänk om, ja bara tänk om, du skulle bli rik. Så rik att du har råd med tjänare. Då skulle du faktiskt kunna glömma hur det var att vara slav. Och då är det gott att Herren bryr sig om främlingen som annars skulle diskrimineras och behandlas som slav.
En droppe främlingsblod är tillräckligt för att Herren skall välja sida.
Och nu kommer jag till spetsen på denna artikel.
I flera hätska kommentarer på diverse bloggposter, varav en del minst lika hätska som dess kommentarer, har de som jag skulle vilja kalla bröder och systrar anfallit dem som vill helga Lördagen som mötesdag eller vilodag. En dag till gemenskap med Herren och varandra. Föga fattas innan dessa kommentatorer gör mej till sabbatsfirare!
Eftersom jag har en droppe sabbatsblod i mej… Ja, jag vill naturligtvis vara associerad med min Herre och min Gud… Så kan jag inte annat än att välja sida med dem som hånas och bespottas.
Bespottarna bryter ju uppenbart mot: Rom. 14, Kol. 2 och 1 Tim 4.
Det betyder inte att jag kommer att lämna den övertygelse som vuxit fram hos mej. Nämligen att alla dagar är lika välsignade.
För på andra bloggar i bloggposter och kommentarer finns det bespottare som hånar dem som anser att alla dagar är lika. Eller som har avskilt Söndagen.
Men jag kan omöjligt sitta tillsammans med bespottarna.
För att göra en liten anspelning på 1 Kor. 13:
Om jag kände Bibeln från pärm till pärm och hade tillräcklig disciplin att följa regler och traditioner, vore det mej till intet gagn om jag inte hade kärlek.
Det gäller givetvis lika mycket de bespottare som diskriminerar dem som i full ärlighet och rent samvete kommit fram till att Gud inte ger speciella förmåner åt dem som begränsar sig till hans förmenta mottagningstider.
Kort och gott!
Låt ingen döma dej!
“Den som är svag i tron skall ni ta emot utan att sätta er till doms över hans betänkligheter…. Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar för lika. Var och en bör vara fullt övertygad i sitt sinne.” (Rom. 14)
Är du övertygad?
Låt ingen utom Herren ta ifrån dej din övertygelse. Och låt ingen annan än Han ge dej “dåligt samvete” eller få dej att tvivla på att Hans frälsning gäller även dej.
/Kjell
Views: 60
Kjell!
På tal om arvsynd, så finns det de som menar att den inte finns!
Jag skickar med en länk!
http://dividingword.net/Swedish/Arvsynden/index.htm
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren,
Jo jag vet det. Och nyligen diskuterades arvssynden hos Mikael Karlendal.
Finns det inte “guilt by association” så finns det heller ingen försoning.
You can’t have one without the other!
/Kjell
Kjell (Reply)
Det verkar finns många dikesfrågor, där kristna sitter i varsitt motsatt dike och bråkar med varandra. Kanske detta om lördag eller söndag är en sådan fråga.
Å ena sidan finns de som menar att lördag är den enda och rätta dagen att fira gudstjänst och kallar “söndagsfirarna” för avgudadyrkare, å andra sidan de som menar att söndagen är den enda och rätta dagen och kallar sabbatsfirarna för lagiska (eller annat?).
Däremellan vandrar de som inte ser detta som en stor tvistefråga, dvs som inte dömer varandra om de tycker olika i frågan (om de ens har en åsikt i frågan).
Dessa personer kan i sin tur sitta i ett annat dike, med frågor som just de tycker är viktiga att strida för. T.ex. frågor som “är det okej att dricka alkohol som kristen?”, “tionde eller inte tionde?”, etc etc.
Och så är striden igång.
Jag fick en bild en gång att det kan liknas vid skyttegravar, där vardera part är redo att skjuta ett skott, så fort någon från den andra parten ställer sig upp och yttrar sig.
Pang, pang, pang…
Tack för nåden!
Frid,
Eva Helen
Eva Helen (Reply)
Kjell,
Varför läser du och hänvisar till Karlendals blogg, när han är reformert, d v s kalvinist… 🙂
Du hade ju upphört att läsa Erevna skrev du därför att en av två bloggare där är kalvinist.
Christian (Reply)
Christian skrev: “Varför läser du och hänvisar till Karlendals blogg, när han är reformert, d v s kalvinist…”
Kanske är det så att jag ser litet flera nyanser än du. Både vad gäller reformerta och sabbatsfirare.
Jag har ju bott 30 år bland reformerta i Holland.
/Kjell
Kjell (Reply)
Christian,
Nöjd nu?
http://erevna.nu/?p=3900#comment-14632
/Kjell
Kjell (Reply)
Detta är kanske det allra bästa du någonsin skrivit, broder Kjell. Blev riktigt varm inombords och kan bara säga att jag känner ett enda stort AMEN till detta.
Jakob Bernardsson (Reply)
Apropos Guilt by association: Namnet är ingen skam?
Adolf Hitler var en icke-rökare, som inte satte tänderna i skinka, kött, blodpudding, korv och annat skit. I Lønneberget bodde en gång en liten kille som tjänade de fattiga i samhället genom att ge dem just den maten diktatorn inte gillade. Tobak och snus gav också den lille pojken villigt över till dessa stackars gamla människor. Speciellt strax före jul var det hög aktivitet. Emil var den lille killens namn.
Många rökfria, vegetabilisk-ätande föräldrar kallar sina små, hoppfull pojkar för Emil. Adolf däremot kommer att vara i fred …
Referensobjektet Hitler är starkare (negativt) än grönsaker när det gäller vegetarianer i allmänhet och deras val av namn.
NorskaBent (Reply)
Jakob Bernardsson,
Det jag försöker belysa är att skuld finns och att den kan överföras. Därav blomläsningen om egna erfarenheter och Mark Twain.
Vi har vanligtvis inga problem att förstå att skuld finns och att den kan överföras om det handlar om pengar. Om jag är skyldig någon pengar kan faktiskt någon annan betala min skuld.
Men hela försoningen bygger ju på att Jesus kan betala även min syndaskuld.
Och som oundvikligt resultat betyder det ävan att man kan bli skyldig genom samröre (guilt by association).
Problemet är väl att kunna bedöma vad som handlar om verklig skuld och vad som handlar om emotionell association.
NorskaBent anger ju detta i kommentaren ovan.
För inte tror vi väl att någon får skuld genom att ges namnet “Adolf”.
Fast i katolska länder försöker man just det omvända. Man kallar till och med pojkar Theodorus, Petrus, Johannes, Maria i de förpliktade fyra förnamnen. Massor av män i Holland heter Maria.
Och i Spansktalande länder heter de Jesus och Maria.
Frågan har blivit aktuell i och med att det finns dem som går för långt i sökandet av guilt by association när det gäller villolärare.
Men de som klagar på detta går ofta själva “för kort” eller till och med lika långt när det handlar om “villor” som ligger dem närmare hjärtat.
Vi är alla mer eller mindre inkonsekventa. Och riskerar därför alltid att mäta med två mått.
Jag tror att svaret som vanligt ligger närmare var och en av oss.
Det är ett personigt uppdrag att pröva det som andra påstår, och bara behålla det goda.
Vi får inte vända på den steken och bara behålla det onda.
/Kjell
Kjell (Reply)
Stigmatisering och raljering. Eller konsten att göra en fariseer av en väktar.
Den person som skapar negativa asosiasjoner mellan begrepp, har makten. En negativ förstås. I en fallen värld är dirty talk och förtal ett kraftfullt vapen. Nedsättande beskrivning av en motståndare i öppenhet fungerar också …
I den kristna sammanhang verkar det frestande att kategorisera motståndare med stämpeln “farisé”. Man känner sig på säker mark, eftersom Jesus tillrättavisade dem så strikt. Knyta till exempel termen “väktare” med termen “farisé”, då är karaktärmordet på “väktare” ett faktum.
Stoppa sådan struntprat! Första människan att använda “farisé” mot hans bror har inte vunnit men förlorade. Var försiktig med dumhet. Gud bevare oss alla i sanning och kärlek!
Ha en välsignad dag.
NorskaBent (Reply)
Kort och gott så är så att det är det inre livet och relationen med Jesus vi ska fokusera på, INTE det yttre med cermonier och annat påhitt.
Vi har ju sett genom historien att när härligheten på insidan försvunnit då blir det yttre saker som tar över. Titta bara på alla dessa kyrkobyggnader med allt sitt prål och en massa cermonier som tar plats istället. Så det gäller att vara på sin vakt!
Eva (Reply)
Eva,
När din kommentar kom in blev jag positivt förvånad. Jag undrade faktiskt om det kanske var någon annan som valt samma signatur som du.
För, tagen bokstavligen, tycks vi plötsligen vara helt ense med varandra.
Men tydligen menar vi olika saker med “det yttre med cermonier och annat påhitt“.
Medan jag tycker att trosförkunnelsen i hög grad sysslar med det yttre, med ceremonier och en massa påhitt, verkar du inte klassa detta på samma sätt.
Om man springer ifrån Jesus, eller stannar istället för att följa, är väl inte det viktiga.
I båda fallen blir avståndet till Jesus större och större, och slutligen kan det resultera i evig skilsmässa.
/Kjell
PS. Märk att jag valde ordet “trosförkunnelse” för att inte stöta dej. Även om du gärna kallar din församling “fristående” så är det ju typisk trosförkunnelse som pågår där.
Kjell (Reply)
Kjell,
Ja det är ju knappast mitt problem om du stannar kvar i en förvrängd uppfattning om min församling. Men fjällen kan falla från dina ögon också.Under kan ske!
Eva (Reply)
Eva, För den som har sin identitet i församlingen, som du tycks ha, i stället för i Herren, är det nog näst intill omöjligt att se sanningen. Men som du själv säger, under kan ske. Herren kan öppna dina ögon.
MS (Reply)
Evangelium är rättfärdiggörelse genom tro. Skriften säger att den rättfärdige ska leva genom tro. Vad är det då för fel på trosförkunnelse? Föredrar du lagförkunnelse?
Christian (Reply)
MS,
Lägg inte ord i min mun som jag inte har talat ut. Jag har min identitet i Kristus Jesus. Jag vet på vem jag tror. Det är lite trist med liknade påhopp och har inte ett dugg med ämnet i sig att göra.
Eva (Reply)
Christian skrev: “Vad är det då för fel på trosförkunnelse?”
Blanda inte ihop korten nu Christian.
Du vet mycket väl att du använder ordet tro och ordet lag i blandade betydelser.
Att det heter “trosrörelsen” och “trosförkunnelsen” är inte mitt fel.
Det handlar ju om “otro” gränsande till “ockultism” i dessa sammanhang.
Vad gäller ordet “lag” gör du precis samma sak. Du blandar ihop minst 4 olika betydelser av ordet.
Din bevisföring följer ungefär följande:
Ingen katt har två svansar.
En katt har en svans mer än ingen katt.
Alltså har en katt tre svansar.
Ekvivokation är ett felslut som innebär att man använder ett ord i mer än en betydelse i samma argument.
Exempel:
Om du vill diskutera med mej om tro får du använda orden “förtroende” och “trohet”.
Den så kallade “trosrörelsen” skändar båda!
/Kjell
Kjell (Reply)
Eva skrev: “Det är lite trist med liknade påhopp och har inte ett dugg med ämnet i sig att göra.”
Kanske borde du då även själv följa ditt eget råd.
/Kjell
Kjell (Reply)
Eva,
Du hänvisar väldigt ofta till din församling i dina kommentarer, så därför ligger det nära till hands att anta att den är oerhört viktig för dig. Fundera på hur mycket du försvarar och propagerar för din församling, så kanske du förstår varför jag tänker att du har din identitet där.
MS (Reply)
Kjell,
Har du något erxempel?
Eva (Reply)
MS,
Älskar man sin församling och har valt den själv, vilket väl de flesta gör, då talar man väl inte illa om den! Vad säger Bibelordet om att förtala och tala illa om det som är Guds församling? Skulle jag ha något att ta upp, som gäller församlingen, så går jag till ledningen och diskuterar inte här. Vad säger bibelordet om tungan? Fundera på det så har ni mindre tid att skriva trams.
Eva (Reply)
Eva,
Javisst har jag ett exempel. Ett färskt sådant.
Du skrev till mej: “Men fjällen kan falla från dina ögon också.Under kan ske!”
MS skrev till dej: “under kan ske. Herren kan öppna dina ögon”
Och det tyckte du illa om.
Vari består skillnaden?
Vidare tillade du till MS: “Vad säger bibelordet om tungan? Fundera på det så har ni mindre tid att skriva trams.”
Tillräckligt med exempel?
Eller skall jag gräva fram gamla kommentarer också?
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Var välsignad!
Eva (Reply)
Jag har funderat litet mera över “guilt by association” och kommit fram till att det faktiskt finns två andra “motsatser” som egentligen aldrig nämns.
I alla fall hade jag inte hört talas om dem. Men när jag googlade fann jag båda dessa logiska konstruktioner.
Det handlar om “guilt by disassociation” och “honour by disassociation”.
Guilt by disassociation är väl ganska tydlig för troende kristna. Den som disassocierar sig från Jesus sitter helt enkelt fast i sin egen skuld.
Men det kan även handla om underlåtenhets-synder. För vad skall man annars kalla Prästens och Levitens handlande med den misshandlade mannen på vägen? Och hur skulle Jesus annars kunna döma dem som “inte” brytt sig om dessa hans minsta bröder?
Honour by disassociation
1 Kor. 5:11 “Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan.”
Ef. 5:11 “Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället.”
Titus 3:10 “En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, ”
Slutsats
Jag finner alltså att alla fyra begreppen har stöd i Bibeln.
Det går, med andra ord, inte att ogiltigförklara någon eller något bara genom att klistra på en av dessa fyra etiketter.
Men givetvis gäller här samma som med allt annat. Man kan gå både till överdrifter och underdrifter.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Kjell,
“Jag har funderat litet mera över “guilt by association” och kommit fram till att det faktiskt finns två andra “motsatser” som egentligen aldrig nämns”.
Undrar lite över om kanske Ad Hominem argument är ett mera adekvat begrepp, när det gäller kritik av någon person, än t.ex. “guilt by association”.
De flesta, av oss, har ju lite svårt att skilja mellan sak och person, när man argumenterar för/emot någonting?
Ad hominem-argument
(Omdirigerad från Ad hominem)
Ad hominem-argument eller argumentum ad hominem (latin “argument mot personen”), är ett osakligt argument och därmed ett argumentationsfel eller felslut inom retoriken som handlar om en argumentatörs karaktär, förmåga eller avsikter i stället för själva sakfrågan. Ett ad hominem-argument kan antingen vara ett personangrepp eller ett genetiskt argument. Personangrepp har ofta syftet att nå psykologiskt övertag över motståndaren och få denne på defensiven i debatten. Elaka personangrepp är något som undviks av den retoriskt kunnige, eftersom de lätt kan få den motsatta effekten: den angripne får medkänsla och sympati från åhörarna med och därmed en fördel. Genetisk argumentation innebär att man låter trovärdigheten hos en tes avgöras av vem/vilka som argumenterar för eller mot tesen. Detta är irrelevant, och således är genetisk argumentation en typ av ignoratio elenchi. Genetiska argument kan vara både positiva och negativa. Argumentum ad hominem kan också användas i betydelsen att man appellera till en person eller grupps “fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att stå i något logiskt sammanhang med det diskuterade.” Eller ett argument som i sin slutsats vilar på menings motståndarens premisser, och användas för att överbevisa denne, då premisserna inte bestrids av densamme.
Hälsningar,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Intressant diskussion om “församling”. Det finns förvisso bara en enda församling som hör Herren till på denna jord. I den finner vi folk från alla delar av världen med och utan “negerblod”. Folk som av tradition tillhör protestantiska, reformerta eller diverse katolska samfund. Kanske t o m några som av ohejdad vana (knappast av födsel) bekänner sig till trosrörelsen och några med islam i sin yttre bekännelse. Det är alltid hjärtats sinelag det handlar om. Det renade, rena hjärtat, det omskurna hjärtat. Och när alla de pråliga kyrkor och “tempel” några av dessa ibland gömmer sig i är borta tillsammans med Rom och dess avgudatempel, den stad som bara blir grus och aska – då träder denna församling fram. De kommer bara att ha en enda helgedom – Jerusalems tempel. I övrigt kommer de att tillbe Konungen i ande och sanning i sina hjärtas tempel.
Lars W (Reply)
Lars W,
Huvudet på spiken Lars W!
Eva (Reply)