Census eller skatt – del 2

I första delen gjorde jag en kort inledning som fokuserade på Israel som “Riket”. Sedan berättade jag om “kraven för att bli frälst, enligt Islam”.

Artikelserien handlar om dold ekumenik, gärningslära och “gudsriken”.

Jag citerar från Wikipedia:

Vatikanstaten (latin: Status Civitatis Vaticanae; italienska: Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”), är en självständig stadsstat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom. Vatikanstaten upprättades 1929 genom Lateranfördraget, vilket gav påven och ledningen för den romersk-katolska kyrkan oberoende efter en mångårig konflikt med Kungariket Italien. Påven har sitt ämbete som kyrkans högste ledare genom att han företräder Heliga stolen, ett internationellt rättssubjekt skilt från Vatikanstaten. Det är genom Heliga stolen som kyrkan upprätthåller diplomatiska relationer med andra stater och internationella organisationer.

Som högste ledare för den romersk-katolska kyrkan är påven Vatikanstatens suveräne härskare (italienska: Sovrano dello Stato della Città del Vaticano). Som statschef och med absolut monarki som statsskick har påven genom den suveräna lagstiftande, verkställande och dömande makten möjlighet att enväldigt ingripa i styret, men i praktiken sköts statsförvaltningens verksamhet löpande genom Vatikanstatens påvliga kommission som på egen hand är lagstiftande församling.

Och eftersom RKK hävdar att påven är Kristi ställföreträdare på jorden och alltså regerar “i stället för Kristus”, eller “å Kristi vägnar” så är sålunda Vatikanstaten en teokrati.

Värt att notera att “i stället för Kristus” och “å Kristi vägnar” översatt till Grekiska skulle heta “αντιχριστος” [anti-Christos] eller på Svenska “Antikrist”.

Nu vill jag direkt påpeka att jag inte tror att påven är den person Antikrist som skall regera under vedermödans tid. Men Bibeln talar om “flera antikrister” som skulle komma och det är då inte omöjligt att påvarna är en del av dessa.

1 Joh. 2:18 Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist skall komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av detta förstår vi att den sista tiden har kommit.

Men hur bra, eller dåligt, stämmer då följande beskrivning?

1 Joh. 2:22 Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen.

Tja, att acceptera att kallas Helig Fader, Klippan, Kristi ställföreträdare, och att i sin lära införa en “Med-återlöserska” och massor av “förmedlare”, tycker jag personligen kommer tillräckligt nära för att kvalificera för titeln antikrist med litet a.

Men nu ville jag inte koncentrera på påven utan skriva litet om gärningslärorna i Romersk Katolicism.

Sakramenten

Det finns 7 så kallade “sakrament” enligt RKK’s lära. Bilden föreställer detta. För dem som kan begripa den. 🙂

  • Dopets sakrament
     
  • Konfirmationens sakrament
     
  • Eukaristins eller altarets sakrament
     
  • Botens och försoningens sakrament eller bikten
     
  • De sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen)
     
  • Vigningens eller ordinationens sakrament
     
  • Äktenskapets sakrament

Ordet sakrament finns inte i Bibeln. Det kommer från latinets “sacramentum” och betyder ungefär “tecken på att vara troende”. Litet i stil med “dessa tecken skall åtfölja dem som tro”. Det handlar om saker som anses frälsningsgrundande.

Teologiskt talar man om att sakramenten både är “nådemedel” och “tecken” på att man tar emot nåden.

Not: Följande bilder och text är tagna från en engelskspråkig katolsk sajt. Kommentarer inom parentes har jag lagt till.

1. Dopet

RKK lär att Dopet är första steget till en livslång “resa” i trohet som lärjunge. Oavsett om det sker genom begjutelse av spädbarn eller vuxna är det Kyrkans sätt att fira att Gud tar upp den döpte i sin famn.
 

(Ursprung: βαπτιζω “baptizo” betyder att doppa så att det man doppar täcks med det det doppas i. Det betyder även genomdränka, som en svamp som doppas. Lägg märke till bilden med två droppar vatten och ett snäckskal. Ett begjutet spädbarn anses vara medlem av Kyrkan med stort K.)

2. Konfirmationen

RKK lär att konfirmationen, bekräftelsen, är ett steg som den mognande kristne tar och därigenom bekräftar sitt medlemskap i Kyrkan, mottagandet av “dopets gåvor”. Från och med konfirmationen kan den kristne mottaga Andens gåvor.

(Ur Baptistisk, Protestantisk synpunkt ser konfirmationen ut som en sorts korrektion av katolicismens felaktiga ordningsföljd mellan syndanöd, bön om frälsning och omvändelse, påföljt av dop. Personligen tror jag att man kan betrakta en spädbarnsbegjutelse åtföljd av en konfirmation som ett dop. Men då använder jag ordet konfirmation i betydelsen att personen själv, av egen vilja att vara Kristustrogen, bekräftar giltigheten av sitt dop. Det blir ytterst tvivelaktigt om konfirmationen består i ett slags socialt grupp-tvång och utgörs av en kurs i RKK’s katekes.)

3. Eukaristin

RKK lär att Eukaristin, eller Kommunionen (samvaron) är både ett “offer” och en “måltid”. Att Jesus är personligt närvarande genom att vinet fysiskt förvandlas till Jesu blod och brödet fysiskt förvandlas till Jesu kött, kropp. Genom att äta av “brödet” när man både kropp och ande och förs närmare Kristus.

(Ursprung: ευχαριστία “eucharistia” betyder tacksägelse. Vinet dricks bara av prästen. Det så kallade “brödet” bryts inte. Det består av små runda kakor som kallas oblater. I tyskan används ordet allmänt för tunna våfflor eller kex. Ordet kommer från latinets “oblatio” som betyder offer eller gåva.)

4. Boten

RKK lär att Boten har 3 komponenter. Omvändelse, syndabekännelse och tacksamheten för förlåtelsen. När man så fått ta emot Guds oförtjänta nåd kan man följa kallelsen att förlåta andra.
 

(I princip låter ju detta okay och bra. Men det finns som alltid ett antal saker som gör det betänkligt. Det handlar nämligen om Bikt och Absolution. Och båda dessa är ritualiserade hos RKK. Jesus anger tydligt, i det vi kallar Herrens Bön, att vi kan (och skall) gå in i vår kammare och stänga dörren och tala med Gud i det fördolda. Genom att ritualisera detta och sätta en präst som additionell medlare leds man lätt in i hyckleri.)

5. De sjukas smörjelse

RKK lär att Smörjelsen av sjuka är en ritual som helar i första hand andliga kval, i andra hand mentala (psykiska) kval och i sista hand kroppsliga kval. Riten hette förr “Sista Smörjelsen” och i praktiken är det fortfarande det det handlar om.

(När jag bodde i Holland hörde jag för första gången om denna ritual. Någon var sjuk och en kollega berättade om det. Jag frågade då om personen var svårt sjuk, och fick svaret: “Han har betjänats.” Personen som svarade såg mycket bedrövad ut så jag undrade vad detta betydde. Det visade sig betyda att han låg på dödsbädden och att man därför hade kallat på en katolsk präst som kom och smorde honom och delade Eukaristin med honom.

Eftersom katolicismen är en gärningslära där man förespeglar en sorts balansvåg med synder på ena sida, och goda gärningar tillsammans med “sakramenten” i andra vågskålen, finns det stor fruktan inför döden. Man kan ju aldrig vara helt säker på att vågen slår över åt rätt håll. Den enda tröst man får som svar av prästen är “vi får hoppas det”.)

6. Ordinationen

Prästen som “ordineras” (prästvigs) lovar att vara en ledare för andra katoliker och dela ut sakramenten, speciellt Eukaristin, till dem. Därvid skall han meddela evangeliet och “andra medel till helgande”.
 

(Det underförstådda i detta sakrament är den enskildes plikt att acceptera Kyrkans hierarki som varande Gudagiven och saliggörande.)

7. Äktenskapet

RKK lär att Vigseln/Äktenskapet är en offentlig bekräftelse att man ger sig själv helt till en annan person. Och därigenom vittnar man även om Gud eftersom kärleken och enheten återspeglar Guds värdenormer.
 

(Detta är ett tvetydigt “sakrament” för samtidigt prisas celibatet som ännu bättre. För att få det hela att gå ihop har man därför infört ritualer där man ingår Äktenskap med Kristus. Man blir Kristi Brud. Vidare blir ju resultatet att den som lever ensam utan att låta viga sig som “Kristi Brud” avstår från detta “sakrament” och därför är mindervärdig.

I Holland var det vanligt att prästen besökte familjer som inte fick barn på löpande band och förehöll dem plikten att vara fruktsamma och föröka sig.)

Detta var alltså listan på de officiella så kallade Sakramenten.

I praktiken handlar det om ceremonier, metoder och tekniker för att nå frälsning.

Det luriga är att det finns en viss del sanning i läran om vart och ett av dessa “sakrament”. Men tyvärr handlar det om saker som tagits ur sina sammanhang, och dessutom kopplats med varandra och integrerats i den katolska läran.

Det finns, helt enkelt, inga nådemedel i den meningen att det finns metoder och tekniker man kan prestera för att bli frälst.

Nåd finns bara att få genom Jesus Kristus tack vare Hans försoningsdöd och uppståndelse.

Ordet “sakrament” är missvisande eftersom det betyder “tecken på att vara troende”.

Försoningsblodet är således i den bemärkelsen inte ett “sakrament”. Och att kalla Kristi Blod ett “medel” tycker jag visar brist på vördnad.

Katoliker tvingas till att följa ceremonier och metoder, och i utbyte får de ingen frälsningsvisshet. Evangelium blir på det viset inte något glädjebudskap. Istället ett tungt ok.

Sedan bör det påpekas att katolikernas synd-katalog och rättfärdihets-katalog är mycket längre än listan på “sakramenten”.

Det bör poängteras att det finns en hel del katoliker som är djupt engagerade i hjälpverksamhet och stöd åt fattiga och sjuka. De tar, med rätta, Jesu ord i Matteus 25:34-36 på största allvar.

Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.

 
Denna artikel är inte avsedd att döma katoliker, den är avsedd att visa på RKK’s falska läror i fråga om gudsrike, medborgarskap och gärningsläror.

Jag upprepar min utmaning:

  • Har du hört andra föreskrifter om bönen än de Jesus meddelade?
  • Har du hört predikningar om metoder, tekniker och speciella tider?
  • Har du hört hur mycket gott “Si eller Så” gör?
  • Har du hört om synd-kataloger och rättfärdighets-kataloger?
  • Hur mycket av gärningslära har du fått lyssna på i predikningar?
  • Vet du vad, vem, hur, när som är frälsningsgrundande?

       
      /Kjell

      Fortsättningen finner du här.

      Visits: 22

    One thought on “Census eller skatt – del 2”

    1. Var det inte egendomligt att det aldrig blev några kommentarer till just denna artikel?

      Fastän hela systemet och många av dess medarbetare just verkar för ekumenik med RKK.

      Ett bra exempel är Berndt Isaksson som publicerar varje artikel av Mikael Karlendal och varje podcast av Ulf Ekman den senaste tiden.

      Berndt propagerade i början av 20-hundratalet för Ulf Ekmans böcker. Signaturen HaFo har sparat dessa kommentarer.

      Är det bara jag som tycker att detta är “egendomligt”? Eller kanske just avslöjande?

      /Kjell

          (Reply)

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *