En gästartikel av Sefast Tronde
Vad är heresi?
Ur ett kristet perspektiv är en heretisk lära en förkunnelse som så avviker från evangelii lära att fundamenten för tron inte kan innefattas i en lära som överensstämmer med Bibelns evangelium på ett sådant sätt att den kan vara frälsningsgrundande. Dvs. att vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus antingen presenteras på ett sådant sätt att Han inte kan förstås vara Guds enfödde Son, eller att försoningen på Golgata kors inte framgår.
Men, det finns ett visst utrymmer, en s.k. erkänd tolkningsdifferens mellan vad som anses vara villolära, m.ao. ej frälsningsgrundande, och tolkning inom de frälsningsgrundande ramarna, dvs. avvikelser som ej strider mot de vedertagna kristna fundamenten. Traditioellt fins alltså en viss spännvidd, ej svår att intellektuellt förstå.
Det är nu mer än någonsin något som diskuteras, problematiseras och framförs synpunkter på från diverse olika fraktioner, vad som är frälsningsgrundande och därmed sant kontra var gränsen går för heresi, karaktäriserat som villolära. Sant och även tydligt Bibliskt förutsagt är att villfarelsen skall tillta i de yttersta tiderna, varför frågan är ytterst aktuell. Vi lever i en tid som Jesus och de apostoliska breven varnar för, att falska profeter och villoläror skall tillta. Och, det är nu mer frekvent än någonsin. Vi befinner oss i den yttersta tiden av den här världsordningens slut, och inför Jesu årerkomst.
Väl kan vi inom den bibeltroende grenen av kristenheten ha en tydlig uppfattning om att vissa läror inte har biblisk förankring, och att vissa lärolinjer är mera fjärran och mer ett människoverk än andra. Men, vi bör för den skull ha sundheten att på ett riktigt sätt bedöma om vad som är feltolkning/övertolkning av ordet, och vad som är heresi, verklig villolära.
Människor som sökt mynta nya begrepp, eller som medvetet eller omedvetet sökt lägga in nya värderingar i etablerade begrepp har jag alltid känt skepsis mot. Vad man därmed eftersträvar är att skapa sig en egen position, upphöja människor i stället för Gud, eller att etablera ett kunskapsevangeium, något som upphöjer människan.
Det finns förvisso förment evangeliska läror, som inte har nämnvärt stöd i Bibeln, och som under tider upplyfts till evangeliska gundläggande lärospån, men som defakto är människobud. Ibland skapade och tillkomna av en lärofader eller en grupp, som med köttsliga motiv medvetet eller omedvetet tillskansat sig en etablerad ny lärofåra. Detta innebär inte att det är riktigt, förenligt med Bibelns ord. Det innebär i de allra flesta fall inte heller att det är fråga om heresi, villolära som raserar någon Biblisk frälningsgrund eller i ett vidare perspektiv underminerar evangelii sanning.
“Latter-rain-läran” är ett sådant exempel. Som i huvudsak lär att det i de yttersta tiderna, före Jesu återkomst, skall komma en stor världsvid väckelse före Jesu tillkommelse. Detta är på intet sätt frälsningsgrundande. Inte heller verkar det tvärt om. Det är även föga troligt att en sådan lära i någon större utsträckning påverkar den enskilde kristnes relation med sin himmelske Fader och Gud. Den Helige Ande, utlovad av vår Herre Jesus Kristus har en förmåga och makt att korrigera, lära och undervisa!
Det är med andra ord en villfarelses lära att överbetona villfarelsen med ex.vis. “Latter-rain” som ett andligt släktskap, en lära som f.ö. varit känd i flera decennier, och så skapa fruktan, osäkerhet och underminera tron på levande Gud. Man verkar därmed även till att sätta en omotiverat stor tilltro till onda andliga krafter, och underminerar
tron på Gud, och ger misstänksamheten utrymme framför kärleken och lovprisningen till levande Gud.
Ett alltför starkt fokus på onda andars makt, och jagande efter dem, eller sökande efter identifierande av dem och deras makt att vilseleda och bedraga blir lätt till att flytta fokus på fel saker. Från Jesus Kristus vår Herre till satan och onda andars makt. Från lovprisningen av levande Gud till fruktan av ondskans andemakter. Vi bör förstå att “fröjd i Herren är vår starkhet”, som Bibeln säger, och utan denna “starkhet” är vi hjälplöst förlorade.
Personligen tror jag inte på en världsvid stor väckelse, i likhet med “latter-rain”, därför att jag inte kan se ett bibliskt stöd för denna lära eller har upplevt något Guds tilltal i fråga, men jag upplever likväl, med bibliskt stöd, att församlingen i den yttersta tiden kan få uppleva en upprättelsetid. En luttringstid till upprättelse. Men jag tror absolut inte heller på att främja detta att “kärleken skall kallna”, till följd av biblisk laglöshet. De självutnämnda lärare som inte betalat ett prövningens pris vinner ingen större trovärdighet hos mig.
Heretiker är den som förkunnar så att läran vilseför och skiljer människan från levande Gud. Vi bör ha något förtroende för levande Gud, och i våra hjärtan förstå att Han har den omsorgen om oss att Han inte låter oss utsättas för svårare prövningar än att vi kan uthärda. Vi skall alltjämt känna förtroende till Honom som ÄR. Han är vår frälsnings klippa. Han har omsorg om oss.
Han vet vem du är!
MVH / Sefast Tronde
Views: 49
Sefast Tronde,
Broder Sefast,
Du frågar: “Vad är heresi”.?
Ja, hur man skall definiera detta ord, tycker även jag, är en viktig fråga. Särskilt med tanke på att vi lever i en tid när Bibeln säger att villolärorna skall öka dramatiskt !
Wikipedia skriver: “Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro. Den som avviker på ett sådant sätt kallas kättare eller heretiker”.
Som jag förstått det så är heresi liktydigt med många likartade begrepp, exempelvis; kätteri, villolära, irrlära, falsk lära.
Vidare skriver du: “Ur ett kristet perspektiv är en heretisk lära en förkunnelse som så avviker från evangeli lära att fundamenten för tron inte kan innefattas i en lära som överensstämmer med Bibelns evangelium på ett sådant sätt att den kan vara frälsningsgrundande. Dvs. att vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus antingen presenteras på ett sådant sätt att Han inte kan förstås vara Guds enfödde Son, eller att försoningen på Golgata kors inte framgår”.
Delvis kan jag nog hålla med dig här, men ser även skäl för ett utvidgat tolkningsutrymme, i Ordet.
Några bibelcitat kanske kan belysa hur jag menar att man även kan tolka begreppet heresi.
Tror att detta är viktigt eftersom vi i dag kan se en tilltagande religionssynkretism inom kristenheten. Man blandar samman religionerna, i enlighet med New Ages målsättning.
2 Johannesbrevet 1:10 Svenska (1917)
“Om någon kommer till eder och icke har den läran med sig, så tagen icke emot honom i edra hus, och hälsen honom icke”.
Rom. 16:17 “Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem”.
Ett säkert kriterium, enl. Ordet, på en villolärare är alltså att han vållar splittring, bland bröderna (systrarna). Detta är enl. Johannes, allvarligt nog, för att utesluta honom/henne, ur gemenskapen.
Och även att inget får strida mot den lära som de fått från början. (Att man inte får ändra det minsta lilla på läran).
2 Thess. 3:6
“Men vi bjuda eder, käre bröder, i vår Herres, Jesu Kristi, namn, att I dragen eder ifrån var broder som för en oordentlig vandel och icke lever efter de lärdomar han har mottagit av oss”.
Här använder Paulus pluralis, vilket visar på att det först och främst kan handla om att överhuvudtaget avvika från Ordet! Vilket Herren har varnat oss för.
Det verkar även förknippas med en oordentlig vandel. Vilket visar oss på att liv och lära hör samman.
Johannes 7:16
“Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig”.
Han tycks mena att den är inget Han själv tagit initiativet till, utan Han fått den utav Fadern.
(2 Joh: 9-11)
“Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen. Om därför någon kommer till er och inte för med sig denna lära, så skall ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar”.
(1:a Johannesbrev. 3:24)
“Och den som håller hans bud, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom. Och att han förbliver i oss, det veta vi av Anden, som han har givit oss”
(1 Johannesbrev. 3:22)
“Och vadhelst vi bedja om, det få vi av honom, eftersom vi hålla hans bud och göra vad som är välbehagligt för honom”.
(1 Johannes 2:24)
.”I åter skolen låta det som I haven hört från begynnelsen förbliva i eder. Om det som I haven hört från begynnelsen förbliver i eder så skolen ock I själva förbliva i Sonen och i Fadern”.
Kanske det kan var så Sefast, att olydnaden mot dessa “starkt förmanande” bibel citat innebär att förkunnelsen inte längre överensstämmer med Bibelns evangelium som frälsningsgrundande, att man därigenom även förvränger Kristi försoningsverk, som du skrev?
Hälsningar,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Sefast Tronde,
Intressant ämne du tar upp, Sefast. Just detta funderade jag över igår, och började skriva lite om hur vi ska definiera en villolära.
Jag själv tror, utifrån det vi kan läsa i Johannes och Paulus brev, att en villolära alltid är ute efter att attackera Jesus Kristus, Guds son kommen i köttet, och hans fullbordade verk på korset – Jesus Kristus som vägen, sanningen och livet.
Jag tror att vi nästan alltid är fel ute när vi lämnar fokus från Jesus Kristus, och hamnar i sidodiskussioner -och just detta angående “väckelse eller avfall”, är exempel på just en sidodiskussion.
Den senaste veckan har jag studerat profetrörelsen, som tillhör denna “Latter-rain”-rörelse, som tror på en “stor väckelse med fokus på stora tecken och under”. (Alla slags tecken och under är tecken på Gud – finns inga falska tecken och under). Denna profetrörelse definierar intressant nog antik-krist som en religiös ande som är “emot väckelse”, som bara tror på avfall.
Sedan kan vi å andra sidan identifiera en grupp kristna som just vill hålla fast i just detta, att vi bara kan se avfall i tidsålderns slut. Denna grupp identifierar i sin tur att “anti-krist” är så kallade “kristna” som är “smorda” och utför “tecken och under”, som är “falska” givetvis.
Kan vi inte se två ytterligheter här kanske? Och var finns Jesus Kristus i diskussionen? Ingenstans.
Är någon av de två grupperna rätt på vägen? Nej, jag tror inte det.
Och vad gäller profetrörelsen, så är jag övertygad om att de är en villolära. När man studerar deras teologi så blir Jesus Kristus och hans verk på korset nästan helt utelämnat. De plockar bort Jesus, och lämnar honom kvar som enbart en “förebild”.
Mitt senaste blogginlägg på min blogg, om “Guds kraft”, är ganska signifikant för dem. Evangeliet om Jesus Kristus är ju enligt NT “Guds kraft till frälsning”, men denna profetrörelse pratar om en “Guds kraft” som helt har utelämnat Jesus. De säger också att det är VI som ÄR KRISTUS. Ingenting nämns om “Kristus i oss”, eller att förbli “i Kristus”, vilket annars är i enlighet med Guds ord.
Och just detta är “anti-krist” ande – att ersätta Jesus Kristus med något annat – i detta fall oss själva, och plocka bort evangeliet om Jesus Kristus, vår “Guds kraft”.
Och åter till detta om “väckelse”. Jag vill alltså hävda att vi hamnar på sidovägar om vi definierar någon som villolärare utifrån huruvida de tror på väckelse eller inte. Jag har svårt att se att det är bibliskt! Vi bör hellre fokusera diskussionen på JESUS KRISTUS och hans fullbordade frälsningsverk.
Och kan vi läsa något om väckelse vid tidsålderns slut? Hur ska vi tolka verser som handlar om skördetiden vid tidsålderns slut, såsom Upp 14:14-20, Matt kap 13?
Som någon skrev på en annan blogg: Bara för att Sverigedemokraterna gillar och framhäver Svenska flaggan, så behöver det inte vara fel på Svenska flaggan.
Bara för att en predikant/samfund/rörelse, som annars är helt fel ute vad gäller tron på Jesus Kristus, framhäver att de tror på väckelse, så behöver det inte vara fel att tro på väckelse.
Ska vi tro på “avfall” eller “väckelse” i den sista tiden? Själv tror jag på både och – därför tror jag att de ovan nämnda två kristna grupperingarna båda har fel i just denna sakfråga. Först avfallet, sedan väckelse. Först binds ogräset tillhopa, och sedan samlas vetet in (Matt 13).
Hur undgår vi att hamna i “avfallet”? Håll fast vid evangeliet om Jesus Kristus, som är vägen, sanningen och livet – och försök att hålla fokus på Jesus Kristus, och låt inte vår motståndare föra oss ut på sidovägar, bort från Jesus Kristus. HAN är ju vårt ALLT.
Frid,
Eva Helen
Eva Helen (Reply)
Antonia Berglund,
– Kan bara hålla med. Även sådan lära som indirekt verkar till att skilja människor från Gud, skapande av allvarlig tvedräkt i Kristi kropp etc. måste betraktas som villoläror.
Men, ibland kan det vara nyttigt att fråga sig vad olika förvrängningar och misstolkningar av Bibelordet verkar till, och har för effekt i förlängningen. En god andefylld analys, som fått formas under bön, kan skapa den klarhet som behövs för att avslöja såväl bluff och båg, som väl kan vilseleda men utgör ett mindre hot för att föra människor bort från det frälsningsavgörande grunderna. Och mera fokusera “den andliga striden” på sådana villfarelser som underminerar evangelii frälningssanningar.
Som exempel ser jag en större fara i den människotillbedjan och därmed det avguderi som RKK skapar, och att MFS underminerar frälsningsgrunden i Jesus Kristus vår Herre, än faran med diverse vilsekomna bluffpredikanter som syftar till att skapa sig egna stora plattformar och mjölka människor på pengar. De senare har en tendens att bli avslöjade med sitt hockus-pockus, och faller med tiden av sig själva som korthus. De förra binder upp människor, och skapar ett villfarelsens själsliga fängelse genom de läror som förhindrar människor att få en personlig relation med levande Gud. Förenklat uttryckt.
Att kontinuerligt undervisa Bibelordet, och genom detta påvisa om vad som avviker från det och hur måste vara en av de långsiktigt bästa medicinerna.
MVH / Sefast Tronde
Sefast Tronde (Reply)
Eva Helen,
– Ja du. Detta var sannerligen en bra reflektion med många fruktbara inslag. Upplever att du fått en god andlig utrustning att “strida den goda striden”.
Du har så många bra saker jag skulle kunna citera, och väljer därför endast en:
“Och vad gäller profetrörelsen, så är jag övertygad om att de är en villolära. När man studerar deras teologi så blir Jesus Kristus och hans verk på korset nästan helt utelämnat. De plockar bort Jesus, och lämnar honom kvar som enbart en “förebild”.”
– Och säger själv: Amen!
MVH / Sefast Tronde
Sefast Tronde (Reply)
Sefast Tronde,
Broder Sefast,
“Som exempel ser jag en större fara i den människotillbedjan och därmed det avguderi som RKK skapar, och att MFS underminerar frälsningsgrunden i Jesus Kristus vår Herre, än faran med diverse vilsekomna bluffpredikanter som syftar till att skapa sig egna stora plattformar och mjölka människor på pengar. De senare har en tendens att bli avslöjade med sitt hockus-pockus, och faller med tiden av sig själva som korthus. De förra binder upp människor, och skapar ett villfarelsens själsliga fängelse genom de läror som förhindrar människor att få en personlig relation med levande Gud. Förenklat uttryckt”.
Ja, du har helt rätt i att det finns en gradskillnad på villorna, men frågan är om det egentligen finns någon större artskillnad.Alla har väl samma syfte, att locka människorna med något annat, istället för Jesus Kristus och Honom så som korsfäst.Till ett avguderi istället alltså.
Tycker mig ha noterat att när “bluffpredikanterna” väl ramlat ner från sina piedestaler, så vaknar inte alla upp ändå, utan man letar vidare efter liknande läror eller vänder sig till andra slags villor som kanske är ännu värre, som exempelvis de du nämnde, RKK och MFS.
För mig kvarstår ändå frågan, går det verkligen att (på längre sikt) locka någon bort från Kristus, som väl har överlämnat sitt liv, i Hans händer.
Kanske att man tillfälligtvis kan bli lurad förståss, av olika skäl, men Gud vakar ju över sina får, även när de går vilse.
Tänker på: Joh. 6:67 “Då vände sig Jesus till de tolv och frågade: Tänker ni också gå er väg”?
68) “Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Bara du kan tala de ord som ger evigt liv, 69) och vi tror och vet att du är Guds helige Son.
När man väl har insett detta, då finns det ingen återvändo, menar jag?
Välsignelser,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Sefast Tronde,
Broder Sefast,
Är ledsen men skrev ett inlägg nyss som skulle varit på denna tråd istället, men råkade hamna fel!
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Antonia Berglund,
Inte ditt fel. Kjell lyfte upp det till en artikel, därför att mina tankar i kvällskvisten tillsammans med era kommentarer var så bra (enl. mig speciellt dina och Eva Helens kommentarer). Vi får se om han även kan trolla över din senaste kommentar, där den rätteligen hör hemma…
MVH / Sefast Tronde
Sefast Tronde (Reply)
Ett Holländskt ordstäv heter: “Roet in het eten gooien.” och betyder ungefär att “Strö sot i maten”. Och det tänker jag göra nu 🙂 Inget vidare smakligt.
Heretiker är ett ord som alla andra. Det har dels en så kallad “konnotation”, eller ordboksdefinition.
Och dels har det en “denotation” eller erfarenhetsdefinition.
Ordboksdefinitionen är enkel. (Jag talar då om den Grekiska Koine-grundtextens ord [αιρετικον] i Titus 3:10) Det betyder “någon som väljer och vrakar” och avlett av detta “någon som förorsakar splittring”.
I den första betydelsen är vi alla “heretiker” för vår kunskap är, och förblir, ett styckverk. Oavsiktligt eller ej har vi en bild av trons verkligheter som bara stämmer som en ofullständig mosaik.
Jag, du, alla av oss!
Men i den fullständiga betydelsen handlar det om dem som förhäver sig och anser sig ha en fullständigare sikt på hela sanningen än summan av dem de umgås med.
Om de sedan lyckas bli ledare och kan uppträda som lärare så använder de den makten att förblinda det andra kanske såg bättre. Samt att lägga till egna, falska mosaikbitar i pusslet.
Vem som helst av oss kan bli heretiker i ordets mest negativa betydelse om vi inte förblir öppna gentemot våra bröder och systrar i tron
Fil. 2:1 Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och gemenskap i Anden, om medkänsla och barmhärtighet betyder något, 2 gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne. 3 Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4 Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras. 5 Var så till sinnes som Kristus Jesus var. 6 Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron
som Gud såsom segerbyte
7 utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt
då han blev människa. Han som till det yttre
var som en människa
8 ödmjukade sig och blev lydig ända till döden
– döden på korset.
En heretiker menar sig ha rätt och anser att det är onödigt att lyssna på andra, eftersom de vet mindre.
Villolärare, ulvar i fårakläder, saknar öron.
/Kjell
PS. Bilden med aporna heter: Hear no evil. See no evil. Speak no evil.
Kjell (Reply)
Antonia Berglund,
Ja, nu var jag ju tvungen att sätta tillbaks den, fastän jag redan hade “trollat”. (Hmmm, är trolleri inte en grav sorts heresi?)
Annars blev Sefasts svar helt obegripligt.
Väl talat såväl artikelförfattare och kommentatorer.
/Kjell
Kjell (Reply)