Detta kommer att handla om något som med ett krångligt utländskt låneord kallas “paradigma”. På vanligt språk handlar det om “självklarheter”.
Titta nu på följande bild och besluta dej för om de horisontala linjerna är raka och horisontala.
Det ser ju sannerligen inte ut så. Eller hur? Men ta en linjal och du skall se att de faktiskt är både raka och verkligen horisontala.
Fundera sedan på hur man skall få denna bild att gå ihop. Det går ju inte!
Ungefär så fungerar kommunikationen mellan mej, som tror att Jesus är Gud, och en person från MFS som förnekar Jesu guddom.
Vi har olika självklarheter, olika paradigma.
Det leder till att vi ibland använder olika ord för att beskriva samma sak. Men oftast leder det till att vi använder samma ord men menar olika saker.
Detta spelar på alla områden.
Ta som exempel debatten om Lag och/eller Nåd. Det dröjer oftast inte länge innan det uppstår två läger som kastar gyttjebollar på varandra. Fastän de kanske i praktiken tror samma sak.
Invektiven flyger fram och tillbaka. Laglösa – Lagiska – Förkasta nåden – Billig nåd – Andlig GPS – etc.
Eller tänk dej en diskussion mellan någon som vilseförts av trosförkunnelsens villoläror och någon som fullt ut tror på Den Helige Andes gåvor men som anser att trosrörelsen sysslar med ockulta praktiker och bedrägeri. Andligt pyramidspel. Schakrar* med evangelium.
(* 2 Kor. 2:17 Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.)
Båda anser om varandra att den andre förnekar Guds handlande. Den ene menar med detta att den andre inte litar på Gud utan handlar köttsligt istället.
Den andre menar att den ene saknar “tro” och inte lever i den andliga realiteten utan hindrar “karismatiska” yttringar och det Gud gör idag.
Den ene går hem till bönevrån och gråter över avfallet. Den andre spyr i hinkar och skriker och förbannar för att bli kvitt demoner.
Eller, vad skall vi tänka om diskussioner mellan protestanter och katoliker?
Protestanterna anser att katolikerna praktiserar spiritism och ockultism och avgudadyrkan.
Katolikerna anser att protestanterna har lämnat den enda sanna kyrkan, Kristi kropp, och därmed förlorat frälsningen.
Protestanterna säger att spiritism leder till förtappelsen. Att kommunicera med avlidna människor är spiritism.
Katolikerna kontrar med att dessa människor inte är döda.
Protestanterna citerar Bibeln och säger att de kallas “i Kristus döda” om de var frälsta, och vi kan faktiskt aldrig veta vem som blir frälst.
Katolikerna citerar Bibeln där Jesus säger: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör;” (Joh. 11:25)
Och nu kommer jag till avsikten med denna artikel.
Vi lever i avfallets tider och enligt profetian kommer förförelsen att tilltaga för att om möjligt till och med de utvalda skall bli förvillade.
Låt oss lämna därhän för tillfället om “de utvalda” bara är Guds egendomsfolk, eller om det handlar både om Israel och hedningar som blivit Kristustroende.
Dels så är det tyvärr så att man “vänjer sig” vid galenskaper. Man blir lätt litet avtrubbad.
Och dels tycker jag mej se att grova villoläror finslipas så att de inte väcker för mycket anstöt. De görs litet rumsrenare.
Messianer som tidigare förnekat Kristi guddom sällar sig till dem som tror på Kristi guddom. Men de behåller andra bitar av ny-judaismen som är mindre stötande.
Så antyder de ofta, omisskänligt, att firandet av sabbaten, Herrens högtider och kosher mat är frälsningsgrundande. I alla fall om man vill tillhöra A-laget.
Så kallade trosförkunnare tonar ner de villor som avslöjats, som t.ex. JDS-lära och proklamerandet av oss själva som gudar. I stället kommer de med nya praktiker som skall leda till mera framgång, mera rikedom, mera manifestationer och mera under och tecken.
Och om man då visar på en av dessa förnyade trosförkunnares rötter och hans metoders grund, då blir svaret att det “kanske i vissa stycken är litet grand överdrivet” men inte så mycket att det kan kallas heresi.
Och så står vi där och kommer ingen vart i diskussioner. Och på båda sidor känner man sig sårade och kränkta.
Och så går vi runt kring ett enebärssnår.
Som resultat tilltar polarisationen för somliga, och synkretismen för andra. Skymningen tilltar.
Vad blir då slutsatsen?
Jo, om man hänger upp en vit socka och en svart socka så ser alla skillnaden.
Om man byter ut den svarta sockan mot en grå socka, kanske till och med ljusgrå, så syns skillnaden fortfarande bra om det finns ljus.
Men när skymningen faller på kommer det ett moment när båda sockorna ser grå ut.
Skymningen verkar falla oerhört snabbt nu.
Natten kommer då ingen kan verka.
Psalm 119:105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Det minsta vi kan göra är att se till att vi utrustar oss med en bra lykta.
/Kjell
PS. Och om du inte redan får tårar i ögonen av alla villoläror som florerar. Titta då på denhär bilden ett tag så får du säkert tårar i ögonen.
Ser du de runthoppande svarta punkterna i rutornas korsningar? Tror du verkligen de hoppar? Klicka på bilden om du vill se mera synvillor. (Notera att jag inte sympatiserar med sajten i fråga, men det finns ett antal mycket trevliga optiska villor där.)
Views: 40
Ja, om man betänker förvillelsens olika grenar och dess utbredning är det lätt att bara känna förtvivlan. “En sorgens och smälekens dag är denna, ty väl är fostren framme men kraft att föda finns icke.”
Men det är inte vår egen kraft och vårt eget förstånd vi skall lita till, utan Herren vår Guds oändliga kärlek, som är förmer än all mänsklig vishet och förmer än all andevärldens förstånd. Något av det främsta som djävulen syftar till i vår tid är att ta ifrån oss glädjen i levande Gud och få oss att förlora vårt hopp. Så glöm därför inte att tacka och lova Gud, som ger oss så mycket gott och utöver detta har full kontroll över alltsammans. “Fröjd i Herren är vår starkhet.”
Vi har även trösten i Guds ord att det skall gå just på det här viset, inför denna tidsålders avslutning. Det är väl profetiskt så det förslår, och ännu ett hopp om att tiden är nära till dess ondskan krossas. Vi väntar vår Herre Jesu Kristi tillkommelse på himmelens skyar!
Vi har Jesu ord på att “av frukten skall vi känna trädet”. Och kärlekens frukt är lätt att känna igen, på lukten, smaken och utseendet. Där inte kärlekens anda råder är heller inte Kärlekens Ande verksam.
Men visst gäller det att kämpa. Visst gäller det att inte låta sig berövas från något Guds ord, eller några erfarenheter av Hans oändliga nåd. Visst gäller det att inte falla för frestelsen att upphöja oss själva och låta Gud förminskas. Och absolut inte låta kärleken kallna.
Frågan är då hur vi bemöter de som predikar villoläror? Är föresten alla med den ringaste anknytning eller association till villolärare själva villolärare? Tyvärr ligger det ju i den mänskliga naturen att vilja mäta på mänskligt vis, vilja sätta sig över, vilja fälla domen, och i förlängningen helst se blodet flyta…
Bör vi inte då hellre ha förtroende för Gud? Tro på bönens makt? Även älska våra fiender? Ja, vilken väg är framkomlig?
Förtvivlan är otro. Missmod är otro. Kärlekslöshet är otro. Inget sådant förändrar situationen till förmån för Guds rike. Var finns då nu män och kvinnor som älskar så att de vågar lida för rättfärdighetens skull? Tiden är nära, och luttringens eld brinner sedan länge, och det visar sig med tiden vad som är trä, hö och strå, och vad som består evinnerligen.
Kärleken förgår aldrig!
MVH / Sefast Tronde
Sefast Tronde (Reply)
Sefast Tronde skrev: “Bör vi inte då hellre ha förtroende för Gud? Tro på bönens makt? Även älska våra fiender? Ja, vilken väg är framkomlig? /../ Förtvivlan är otro. Missmod är otro. Kärlekslöshet är otro.”
Det finns en bakomliggande anledning att jag kände mej manad att skriva ihop denna artikel.
Något relativt unikt har nämligen inträffat. Andreas skrev en artikel på sin blogg om en person som heter Bill Johnson.
Jag känner inte till den personen. Hade aldrig hört talas om honom. Därför kan jag inte yttra mej i debatten.
Men det unika som inträffat är att Andreas fick svar på ett mejl han sände till Daniel Norburg – som är ordförande i New Wine och Pastor i Immanuelskyrkan, Malmö. Och således huvudansvarig för att kalla denne Bill till en kampanj man kallar “helandedagar”.
Det svar Daniel skrev kan man finna här. Man får bläddra ner litet grand och söka efter en kommentar som Andreas skrev. [2011-07-17 16:09:19 – Andreas Frost]
Det finns flera referenser till Bill Johnson hos Berndt. Som sagt, jag känner inte den mannen, så du får bedöma själv.
Däremot vet jag säkert att om ett antal (o!)trosförkunnare skulle ha kommit på besök 1960 i Sverige så hade det blivit ordentliga protester.
Men sedan dess har temperaturen på vattnet höjts sakta och gradvis, och grodan är nästan kokad. Och det finns ytterst få som kan, törs och vill artikulera en protest.
Samma trend kan man se på flera områden. Tänk bara på språkbruk, scener och reklam som accepteras idag, ända in i vardagsrummet, men som 1960 skulle ha betraktats som obscena, skadliga och pornografiska.
Det har alltid varit ett dilemma i kristenheten att finna balans i “ora et labora” (bed och arbeta).
Javisst skall vi bedja. Men, otro eller ej, jag tror varken det stoppar villfarelse-tsunamin eller löser hungerproblemet i världen.
I båda fallen gäller det att även handla. Det handlar om “bed OCH arbeta”. Det finns två frontlinjer, och vilken av dessa man än är kallad till, kan man samarbeta med dem som kämpar på den andra frontlinjen.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Bra att du tar upp dessa olika läror, för de är ju alla ett förstadium till Antikrists framträdande. Många är tyvärr fortfarande ganska aningslösa och behöver nog hjälp med att se.
Och om vi inte lär oss att pröva och avslöja dessa falska läror nu, tror jag att vi är dåligt förberedda när det verkligen börjar hetta till på allvar. Vi ser ju nu hur de falska profetiorna, lärorna, tecknen och undren ökar i intensitet.
Det är speciellt två drag som här är urskiljbara; man söker efter andliga manifestationer och upplevelser av alla slag. Och man förmänskligar Kristendomen. Därför är ingenting är Heligt längre och Guds Ord är inte vår absoluta auktoritet ! Det är som ett jättelikt andligt smörgåsbord dukats upp, där var och en plockar till sig efter eget tycke och smak.
Ordet utfärdar denna allvarliga förmaning: “Se upp så att ingen bedrar er. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall bedra många. Ni kommer att få höra stridslarm och krigsrykten. Se till att ni inte låter skrämma er. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det blir hungersnöd och jordbävning på den ena platsen efter den andra…”
(Matt 24:4-7)
/Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Ett litet tillägg.
Jag blev attenderad på att ett avsnitt ur Sven Reichmanns bok “Pröva profetiskt tal” passar bra i denna tråd.
/Kjell
Enligt Sven.
Kjell (Reply)
Alltid givande att läsa din blogg – men jag undrar:
Vem syftar du på i ditt inlägg.
Anser du att Lars Enarsson går fel?
anonoym (Reply)
anonoym skrev: “Anser du att Lars Enarsson går fel?”
Vad jag anser är ju, strängt taget, oväsentligt.
Lars har delvis gjort upp med den villolära som Stefan Blad (numera omskuren och kallad Ketriel) sprider genom MFS och dess trogna, intelligenta, vältaliga och idoga medarbetare.
Men han predikar fortfanande saker som kanske inte håller måttet vid prövning gentemot Skriften.
Lärorna som handlar om “Joels arme” och “massaväckelse” och “Elia-rollen” tror jag inte kan försvaras utan eiseges.
Och jag tvivlar starkt på Lars’ enträgna antydanden om att firandet av Sabbat, Herrens högtider, och kosher mat, är frälsningsgrundande.
Jag skall repetera en del av ett svar jag gav annorstädes på begäran.
1. Kommer det att bli en stor väckelse alldeles innan Antikrist framträder, eller i början på vedermödan?
I den traditionella betydelsen av väckelse tror jag inte det. I Bibeln talas det om ett stort avfall och en nästan total anslutning till Antikrist.
I Upp. 13 står det “Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde efter det” .. “Vem är lik vilddjuret, och vem kan strida mot det?”
Det verkar som om de flesta kommer att beundra denne “karismatiske” politiske och religiöse ledare och välja hans sida utan tvång.
Men i Matteus 13 talas det om “ogräs” och det handlar då om det som i grundtexten kallas ζιζανια “zizania”.
Om det nu vore tistlar eller brännässlor det handlade om vore det enkelt att skilja det från vetet. Men det handlar om ogräs som liknar vete, men som inte bär någon frukt.
Enligt färsk statistik räknar man 2.1 miljarder “kristna” i världen. Men då skall man ha klart för sig att detta är summan av kristustrogna och ljumma och vilseförda och namnkristna.
Sedan vet vi ju av erfarenhet att det finns många som växer upp i kristna familjer men av en eller annan anledning inte kommer med på vägen eller avfaller.
Jag tror att dessa “bönebarn” kanske kommer att få sina ögon öppnade och kommer att välja att vilja ta emot frälsningen, samt att det äkta vetet, som finns även i villolärande församlingar, kommer att bli synligt.
Dessa som vaknar när de känner igen tidens tecken, och de som äntligen drar ut ur villolärarnas sammanhang, kan bli en ganska stor skara.
Så om vi vill kalla deras definitiva val för väckelse, då tror jag att det kan bli en sorts väckelse i slutändan.
Men det handlar nog inte om ljuv musik och medryckande sammanhang. Snarare om “dessa som kommer ur den stora bedrövelsen”.
2. Det talas om två vittnen i ändtiden.
Man antar ofta att det handlar om Moses och Elia. Det har blivit populärt i olika sammanhang att tolka detta bildlikt. Moses representerar lagen och således Judarna. Elia representerar profeterna och därmed de hednakristna, säger man.
Det må vara som det vill med det. Jag lutar åt tron att det handlar om två personer. Och det skulle kunna vara Moses och Elia. Vi får väl se om vi lever då.
Men det är absolut en villolära att Gud på något sätt skulle vara handlingsförlamad om vi inte presterar både det ena och det andra.
Guds plan kommer att gå i lås vare sig vi medverkar eller ej. Till punkt och pricka!
Jesus var tydlig när han berättade: “Mig är given all makt i himmelen och på jorden”.
Hur mycket makt blir det då kvar för själafienden och oss? Svar noll procent!
Till slut tror jag inte att Lars har tagit offentligt avstånd från “trosförkunnelsen”. Liksom många andra har han gått vidare och börjat egna “ministries” som tyvärr oftast tar med sig en stor del av de villor som finns i Kenyons och Hagins linje.
Det vore verkligen ett bönesvar om någon av de stora namnen i O-trosrörelsen (ja så vill jag kalla den) kom ut ur garderoben och öppet bad om förlåtelse, både generellt och personligt till alla dem som skadats av de lögner och metoder som predikas där.
Den ena gärningsläran preskriberas inte av att substitueras mot en annan gärningslära.
/Kjell
Kjell (Reply)
Bra att du tar upp Lars Enarsson. Det är många som rekommenderar honom, men för mig finns det fortfarande många frågetecken vad gäller det han lär ut. Min övertygelse är att Gud kommer att uppfylla allt Han sagt utan vår “hjälp”, Han är inte ett dugg beroende av oss. Enarsson lär ut att vi måste göra än det ena, än det andra, för att Herren ska komma tillbaka (det är väl vad trosförkunnelsen lär ut).
Nu menar jag inte att vi inte ska göra Guds vilja, men vi ska vara medvetna om att det är Herren som utför Sitt verk genom oss, det är inte vi som tagit över Hans roll. Bäst är att förbli i Herren och gå i Hans förberedda gärningar, inte hitta på en massa själv som kan se fromt och bra ut men bara är köttets gärningar. Och köttets gärningar leder inte till något gott, det vet vi.
anonym_2 (Reply)
Det bör inte vara något obekant att jag tar avstånd från “skrämselpropaganda”, “guilt by association”, och alla former av kärlekslösa yttringar när det gäller att påvisa fel i lära och förkunnelse bland vilka skrymtaktiga predikanter som helst, där villoläror predikas. Jag upplever sådana uttryckssätt som helt enkelt att skjuta över målet, och finner inte något bibliskt stöd för dem. Likafullt känner jag att det är mycket bra när det som bör karaktäriseras som villoläror lyfts fram i ljuset sakligt och informativt. Var och en har här ett personligt ansvar.
Det finns rättfärdiga strider, och det finns orättfärdiga. Skillnaden ligger oftast i genom vilken anda de förs fram. Hur saker presenteras. Och inte minst huruvida man med uttrycklig avsikt eller inte skuldbelägger de som lyssnat till, besökt eller på annat sätt varit i kontakt med diverse sammanhang.
Som en liten symbolisk anekdot kan jag säga att jag ett flertal gånger har haft maningen att besöka både kreti och pleti, vad gäller predikater och sammanhang: – Det är bättre att bygga sin tro och sin uppfattning på egna erfarenheter än självutnämnda gastande s.k. väktares vulgära och nedsättande omdömen.
Härvidlag kan noteras att tonen och andan på diverse olika bloggar skiljer sig såsom natt och dag. Skiljelinjerna utmärks oftast med mycket små nyanser, som jag uppfattar som helt avgörande: – Andan och tonen avgör det mesta. Ibland blir det hela tyvärr inte bättre än beskrivningen av satan själv; “..han förställer sig till en ljusets ängel.” Vem tjänar man då?
Känner med tacksamhet stor glädje för denna blogg, Berndt Isakssons m.fl., där tonen är god, händelserna oftast informativa, och fakta i mesta möjliga mån får tala för sig själva. Men känner i samma mån sorg när vissa med aldrig så goda ursprungliga ambitioner gör mer skada än nytta, främst skapar rädsla, skam, självfördömelse och osäkerhet som fördärvar tro, får kärleken att kallna och skadar Guds rike. Nyanserna skiljer!!
Om man bemöter den vedervärdige med vedervärdighet, vad säger då detta om en själv? Lagens och självrättfärdighetens fördömelse kan understundom skapa ont värre än det var från början. Var och en som menar sig tro på Gud bör därför söka Hans vilja i alla sina motiv och medel, till alla ord och uttryckssätt.
Vissa människor kommer onekligen fel med de bästa ambitioner som utgångspunkt. Detta gäller såväl ‘villolärare’ som ‘väktare’, och de kommer alltmera hjälplöst fel genom “syndens makt att bedraga”. Denna risk till självbedrägeri står vi alla inför, men frågan är hur vi väljer att behandla “skötesyndens späda barn” när de ger sig till känna i våra liv? Våra val i prövningens stund avgör den fortsatta riktningen på vår väg. Och var för all del inte så naiv att du tror dig vara av annat virke än många av de som hamnat långt från Sanningen och ser ut att dra med sig många i fördärvet. Guds oändliga nåd kan inte utrönas, men gör hela skillnaden.
Det är sannerligen skillnad på vad som är rumsrent och inte, i synnerhet i Guds rike.
Ja, “förmana varandra, så länge det heter idag”, säger Ordet. Det är oftast klokare att lyssna än att tala, och ordet säger även att ‘lärare skall få en strängare dom’. Jag är glad, men jag bävar verkligen inom mig, att detta i allra högsta grad gäller mig själv, just därför att jag talar. Men ve mig om jag inte gjorde detta.
Och så länge jag på något sätt kan bidra med ytterligare någon rättfärdighetens nyansering i denna blogg, om än kanhända ofta nära galenskapens gräns, vill jag fortsätta med detta. Så länge dörren är öppen..
MVH / Sefast Tronde
Sefast Tronde (Reply)
Vill länka till en väldigt bra undervisning jag läste idag av David Wilkerson som passar detta ämne: http://www.elvorochjanne.se/david_wilkerson/undervisning/Sadoksprasterskapet.html
Det är två läger idag, vetet och dardel. Vi förstår inte varandra och kan inte genom vältalighet övertala varandra. Inte genom någon människas styrka och kraft ska det ske utan genom min Ande. Paulus var mån om att endast predika Kristi kors, inte genom vältalighet för att övertala människor att komma till tro. Utan genom DHA ska det ske. Om vi med Andens ledning har fått ett uppdrag så har vi framgång mot villolärorna. Annars går vi i köttet och allt kött är hö och kommer att brännas upp en dag men Andens verk ska bestå.
Har egen erfarenhet av det här, har diskuterat en del med katoliker på olika sidor, framfört mina synpunkter och de sina och aldrig mötas de två. Så jag har lagt det åt sidan tillfälligt och vill satsa på bön och bibelläsning. Samt ägna mindre tid framför datan.
Maria
Maria (Reply)
Sefast Tronde skrev: “Ja, ‘förmana varandra, så länge det heter idag’, säger Ordet.”
Och jag uppskattar din förmaning. Och andra som manar till aktsamhet.
Hoppas att min förra kommentar inte verkade som om jag avvisade dina visa ord.
/Kjell
Kjell (Reply)
anonym_2,
Eftersom det redan fanns en “anonym” satte jag en 2:a efter din signatur.
Kanske bör jag tillägga, till den långa kommentaren ovan, att jag inte är ute efter att misstänkliggöra någon som gärna firar Sabbaten på den sjunde dagen.
Inte heller någon som har sin glädje i att fira Herrens högtider.
Det jag opponerar mej emot är när det upphöjs till tvång och antyds vara frälsningsgrundande.
Och som du påpekar. Gud sitter inte och river sig i håret i avsaknad av vår medverkan.
Välsignelsen är vår när vi får vara medarbetare i Hans plan.
/Kjell
Kjell (Reply)
Betr. Lars Enarson kan jag bara nämna att jag aldrig hört honom predika över “Joels armé” eller “massväckelse”. Elia bönearmé kallar han ju sin webbtidning.
Jag känner till hans tidigare samarbete med MFS, men detta har han helt tagit avstånd ifrån i boken han skrev förra året där han ber enskilda och kristenheten om förlåtelse för detta.
Förra året var vi under en dag på “Familjefesten”. Där rådde en otroligt kärleksfull atmosfär. En av huvudorden för veckan var just “Vad du gör, gör det av glädje”.
Vi har också lyssnat på DVD-inspelningar från Norge och där är hans budskap helt rent och klart.
I vår församling finns det flera som firar sabbat, men dom deltar med lika stor glädje i församlingens gudstjänster. De här människorna – i förs. alltså – verkar nästan vara de enda som har en positiv inställning till Israel.
Men det är ju så att ingen människa har allt. Låt oss be för varandra.
Med varma hälsningar
Maria S.
Maria Svensdotter (Reply)
Maria Svensdotter,
Tack för ditt påpekande.
Låt mej igen understryka att det naturligtvis inte handlar om frälsningsavgörande frågor vad man tror på i fråga om väckelse i ändtiden.
Var och en må själv tolka och välja vad man vill tro. Enda risken med väckelseförväntan kopplad med pretrib-läran, är väl att man tror att det handlar om väckelse när Antikrist blir hyllad.
Det enda väsentliga problem jag har med Enarsons budskap är just att han insinuerar att sabbatsfirande etc. är frälsningsgrundande.
Om jag har missförstått detta, vore det bra om någon kan vederlägga det.
Rom. 14:5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.
/Kjell
Kjell (Reply)
Maria Svensdotter skrev: “Betr. Lars Enarson kan jag bara nämna att jag aldrig hört honom predika över ‘Joels armé’ eller ‘massväckelse’. Elia bönearmé kallar han ju sin webbtidning.”
Elia bönearmé och Joels armé är nog samma sak.
Såhär vittnar Lars själv om saken:
Om du inte tror mej, kolla själv denna länk.
http://bed.nu/artikel.asp?kommentarid=226&id=307
Enligt Lars Enarson sitter Gud och väntar på att vi skall se till att det blir en stor skörd.
Andra ord för denna villolära är “Kingdom-Dominion” eller “Restoration theology”.
Om Lars senare har erkänt att den profetia han uttalade 2006-05-01 var falsk så får jag ta tillbaka mina ord.
Annars får han själv läsa 5 Mos. 18
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Kjell,
Tack för att du står upp för sanningen, till detta krävs det både mod och integritet!
Det är tyvärr allt för många idag som väljer att blunda med bägge ögonen och svälja allt som sägs från talarstolen, så länge det låter nytt, bra, och spännande. Och därmed kanske i framtiden, till skyndar sig själva många kval, i fall de låter sig bedragas!
När det gäller L.Enarson, så har har jag länge haft mina betänkligheter.Mig veterligen har han aldrig gjort upp med sitt förflutna, utan när allt har rasat, så har han rusat in i nästa projekt/vision. Och alla de som sargats, som ställde upp och trodde på honom, har sen efterlämnats utmed vägkanterna. Så handlar inga sanna Herdar!
Sen kan man nog, med all rätt, sätta vissa frågetecken angående hans teologi, men även hans anspråk på att vara en profet!
Vi får inte glömma bort att både lära och liv bör åtminstone “någorlunda” överensstämma med Bibelns kriterier, och inte med våra egna personliga tyckande.
Vi får med andra ord, se upp, så vi inte låter oss bedragas! Att vi fastnar i stjäla fiendens snaror, för dem har det blivit gott om, och mer och mer försåtliga tycks de även bli.
Gud hjälpe oss alla!
Guds välsignelser,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Kära vänner!
Jag har läst hela avsnittet på “Bed nu” som Lars Enarson skrev 2006. Där tar han också upp om det stora avfallet som skall komma innan Jesu återkomst. Det finns ju också Bibelord som stödjer tanken på någon form av mkt kort väckelse – kanske för att vi människor inte skall hinna “få fatt den och göra om den”. Kanske ett bönesvar till många åldrande bedjande föräldrar som ständigt ber och ropar till Gud för sina barn o barnbarn. Vad vet jag, vi får se.Själv är jag helt övertygad om att det kommer ett enormt avfall och att det sedan länge pågått.
Lars skrev 2010 en bok som heter “Stötestenen” med underrubrik “Skrifternas vittnesbörd om Messias gudomlighet”. Där beskriver han , hur han för att vinna så många judar som möjligt för Jesus, själv gick för långt åt andra hållet. De har ju bott i Israel under 14 år. Några av hans vänner talade med honom om detta. Till slut beslutade han att gå till Herren och be om förlåtelse. Det blev mkt bön, Bibelläsning och tårar under lång tid. Till sist bad han Herren om att få Bibelställen i GT som överbevisade honom. Då kom den helige Ande och visade vad han behövde läsa.
I den här boken beskriver han förloppet samt ber enskilda och församlingar som han kan ha vilselett om förlåtelse. Boken “Stötestenen” finns att köpa. Gå in på Berndt Isakssons hemsida och klicka på fliken “Länkar”. Där finns den samt även en blogg som Lars har. Dom som har frågor kan alltså gå in direkt och fråga honom.
Däremot kan det dröja innan ni får svar. Detta beroende på att “Familjefesten”
pågår denna vecka, men också att Lars´fru har mkt besvär med hjärtat, så han hinner inte engagera sig lika mkt som tidigare. Bönebrevet kommer inte ut så många ggr per år nu. När jag läser dom så märker jag att han är helt inne på att svåra tider med avfall väntar.
I övrigt så instämmer jag helt i Berndts svar på Samtalsforumet till sign. “Israelvän”
2011-07-20 20:18:03.
Guds välsignelser,
Maria
Maria Svensdotter (Reply)
Maria Svensdotter,
Låt oss inte hänga upp oss för mycket på detta om väckelse eller ej.
Men lägg märke till följande tydliga påstående i “Bed nu”.
“Gud talade till oss 1977 om att Han kommer att sända en väckelse som blir större än någon annan väckelse i historien, men att denna väckelse bara kommer att bryta fram i samma utsträckning som man ber fram den.” (Fetstil enligt Lars)
Sant eller osant?
Vidare skulle det vara värdefullt om Lars öppet bekänner färg i fråga om sabbatsfirande etcetera.
Han har ju full rätt att anse att detta är frälsningsavgörande. Men han har då inte rätten att vara otydlig om detta budskap.
Ett JA som betyder JA, eller ett NEJ som betyder NEJ krävs i detta fall.
/Kjell
Kjell (Reply)