Hajjar du? Vad gör vi fel?

I en serie korta artiklar bestående av bibeltexter följda av en eller flera frågor, vill jag ta upp saker som många funderar på och som vi ofta undviker att tänka på.

Jakob 5:13-16 Får någon bland eder utstå lidande, så må han bedja. Är någon glad, så må han sjunga lovsånger. Är någon bland eder sjuk, må han då kalla till sig församlingens äldste; och dessa må bedja över honom och i Herrens namn smörja honom med olja. Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp igen; och om han har begått synder, skall detta bliva honom förlåtet. Bekännen alltså edra synder för varandra, och bedjen för varandra, på det att I mån bliva botade. Mycket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft.

Markus 16:14-18 Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden. Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat. 16 Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd. Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska

Johannes 14:11-14 Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det.

Apostlagärningarna 5:12-16 Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång. Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära. Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor. Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem. Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.

Apostlagärningarna 19:11-12 Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag. 12 Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.

Paulus första brev till Korinterna 12:4-11 Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme. Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme. Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla. Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta. Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord, åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande, åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål. Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.

Ja där står vi då! Känner du någon som är sjuk och har behov av helande?

Är det kanske du själv?

Enkelt!

  • Kalla på församlingens äldste. Låt dem komma med oljeflaskan och be “trons bön”. Resultatet garanteras att bli helande och förlåtelse av eventuella synder.
  • För helandet av sjuka hör till de tecken som skall följa dem som tror. Och Jesus lovade att dem som är honom trogna skulle göra större tecken än Han själv gjorde.
  • Det räckte att Petrus skugga föll på de sjuka, eller att någon kunde få tag på Paulus näsduk, så blev de friska.
  • Och Den Helige Ande ger åt somliga helbrägdagörelsens gåvor så att de blir till nytta.


Hajjar du? Vad gör vi fel?

Törs du tänka på dessa saker? Törs du tala om dem? Ditt vittnesbörd är viktigt!

Fast, låt oss inte glömma Jesu undervisning om bön i Matteus 6:5-14

Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.

Nej, när du vill bedja, gå då in i din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.

Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull. Så varen då icke lika dem; eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom. I skolen alltså bedja sålunda:

‘Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden; vårt dagliga bröd giv oss i dag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.’

Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder; men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.

Och kanske komma ihåg:

Daniel 3:15-18 Välan, allt må vara gott, om I ären redo, att när I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, falla ned och tillbedja den bildstod som jag har låtit göra. Men om I icke tillbedjen, då skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?» Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen: »O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta. Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung. Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp

Ester 4:15-16 Då lät Ester giva Mordokai detta svar: »Gå åstad och församla alla judar som finnas i Susan, och hållen fasta för mig; I skolen icke äta eller dricka något under tre dygn, vare sig dag eller natt. Jag med mina tärnor vill ock sammalunda fasta; därefter vill jag gå in till konungen, fastän det är emot lagen. Och skall jag gå förlorad, så må det då ske

/Kjell

5 thoughts on “Hajjar du? Vad gör vi fel?”

  1. Tänker på vad Mordokai sa till Ester innan hon gav sitt svar:
    “Alla kungens tjänare och folket i kungens provinser vet att om någon, det må vara man eller kvinna, går in till kungen på den inre borggården utan att vara kallad, så gäller endast en lag: Han skall dödas, om inte kungen räcker ut guldspiran mot honom och låter honom leva. Men jag har inte på trettio dagar varit kallad till kungen.”
    12 När man berättade för Mordokaj vad Ester hade sagt, 13 sade Mordokaj att man skulle ge Ester detta svar: “Tro inte att du ensam av alla judar skall slippa undan därför att du är i kungens hus. 14 För om du tiger denna gång, skall judarna få hjälp och befrielse från annat håll, men du och din fars hus kommer att förgöras. Vem vet om du inte har nått kunglig värdighet just för en tid som denna?”

    Vittnen och martyr är tydligen samma ord i den grekiska grundtexten. Ester och Daniels vänner är Guds vittnen/martyrer. De var villiga att offra sig själva för troheten till Herren liksom Herren offrade sig själv till oss. Jakob blev halshuggen inte Petrus. Då kanske man kan säga att Jakob blev den första martyren (vet att Stefanus kallas den första martyren). Vad är vi beredda att offra idag? Vågar vi stå upp för sanningen om det innebär att vi själva får lida för det på något sätt. Och vad är alternativet?
    Måste säga att för min del skulle livet utan Herren vara totalt meningslöst, tomt. Om jag skulle offra något av min bekvämlighet, fördelar kanske få lida psykiskt, fysiskt, ekonomiskt för att stå upp för min tro så är det värt det. Mycket mer än att vara utan Herren. Mitt samvete skulle döma mig hårt om jag inte stod upp för det som är rätt.
    Nu i veckan gick jag ur mitt fackförbund för de stödde en sak som är totalt emot Herren. Jag sa till den fackliga representanten att jag för mitt samvetes skull inte kunde vara kvar.

    Skulle vilja skriva ett par ord om helande också. Har själv ett handikapp som jag skulle vilja bli helad ifrån, har bett i flera års tid för detta men har kommit till en insikt nyligen att jag inte skulle klarat av ett helande tidigare, att jag inte var mogen för det, inte kunna hantera det känslomässigt. Tidigare upplevde jag ingenting när jag och andra bad för detta. Nu känner jag att Herren lyssnar när jag ber, att Han förstår min situation, har medlidande med mig, att jag känner frid på ett helt annat sätt. Ett hopp om att en dag bli helad. Eller inte men jag överger Herren inte för det har inget annat alternativ- Han Herren är mitt allt! Vill vara trogen mot Honom liksom Han är trogen mot mig!
    Mvh

        (Reply)

  2. Vad gör vi fel?
    – Ja, det är mycket det.
    När detta att, “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, all din kraft, allt ditt förstånd och av hela din själ” utbytts mot relativismens evangelium som istället säger “lagom är bäst” och “du skall inte vara så fanatisk”, så kommer lagomhetens frukt. Men Gud är inte lagom! Och han svarar inte på ljuma, halvöverlåtna böner.

    Det är bra att de två sista bibelstyckena togs upp, där helöverlåtelsen hos Sadrak, Mesak och Abednego, och drottning Ester ger svaret: HELÖVERLÅTELSE!

    Det är inte fråga om en prestationssak, utan om ett definitivt och oåterkalleligt vägval, som inte tvekar inför döden. Du må känna dig, eller faktiskt vara hur ohelgad som helst, men har du definitivt och helhjärtat gjort valet att ge ditt liv till Jesus Kristus vår Herre, kan du också räkna med Honom. Hans underbara löften får du så att säga på köpet.

    Vid ett sådant val, när bönevägen blivit lika naturlig som att andas, söker du inte främst Hans gåvor utan Hans ansikte. Att få lära känna Honom, älska och ära Honom blir då din innersta och allra största önskan. Vilket även ger konsekvensen att “Kärleken söker inte sitt” [1 Kor 13], utan du själv förminskas, dör och korsfästs med Honom, allt för att Hans ära skall bli så mycket större.

    Som alltid är mitt främsta råd: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta..”
    Begrunda detta, och allt vad konsekvenserna blir i ditt liv. Lev i detta, andas detta, längta efter att detta bud skall bli en fullständig obefläckad verklighet i ditt liv. När detta börjat verka lever du inte längre för dig själv utan för Honom som har älskat dig, och gett sitt liv för dig. Då börjar du med förvåning upptäcka att allt det andra även finns där för dig. Hans löften är absoluta sanningar, som fungerar.

    MVH / Sefast Tronde

        (Reply)

  3. Ps.

    Kjell,
    Det har varit många bra artiklar, som liksom mer liknar en dialogpredikan… med flera aktörer.

    Befriande mot allt käbbel, debattlystnad och hårda attityder som tonen ofta följer på flera andra s.k. kristna bloggar.

    MVH / Sefast Tronde

        (Reply)

  4. Tess,

    Tack för dina additionella kommentarer och ditt vittnesbörd.

    Bland alla dem som tittar in och läser här finns det säkert bröder och systrar med liknande erfarenheter.

    Mitt hopp är att dessa, relativt korta “Hajjar du?”-artiklar skall ge anledning för flera att kommentera. Vi behöver varandra!

    I din kommentar läser jag ungefär detsamma som broder Sefast också påpekar.

    När vi konfronteras med livets allvar har vi egentligen bara tre alternativ.

    • 1. Helöverlåtelse utan krav på motprestationer från Guds sida. I likhet met Daniel och Ester.
    • 2. Att förfalla i religiösa ritualer där vi försöker manipulera makterna i universum.
    • 3. Att göra ingenting.

    Helt tydligt ser jag i Jobs bok att det är välbehagligt i Guds ögon att bära fram kontroversiella problem inför Honom.

    Och det är inte så konstigt, för om vi bara följer det elfte budet: “Du skall vara snäll!”; och försöker tiga ihjäl det vi brottas med, då blir vi hycklare.

    Det är helt okay att deklarera att man inte förstår en massa saker. Paulus utbrister (Rom. 11:33-36):

    O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar! Ty »vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?» Av honom och genom honom och till honom är ju allting. Honom tillhör äran i evighet, amen.

     
    Den som tror sig ha begripit Gud har anledning att oroa sig.

    /Kjell

        (Reply)

  5. Sefast Tronde skrev: “Befriande mot allt käbbel, debattlystnad och hårda attityder som tonen ofta följer på flera andra s.k. kristna bloggar.”

    Tack för det omdömet. Mycket mer än “dialog” kan det ju inte bli om man vill vara ärlig.

    Av vittnesbörden är det tydligt att de som läser (och skriver) här har erfarenheter som vida överträffar mina egna.

    Just meddelandet av personliga erfarenheter, av syskon som prövats svårt och ändå valt trohetens väg, tror jag är oändligt mycket värdefullare än teoretiskt teologiserande.

    Mitt hopp är att flera skall våga kommentera och därmed bidraga med egna erfarenheter.

    Och ja, käbbel, debattlystnad och hårda attityder är och förblir off-topic här.

    Däremot är det fritt fram att vara både tydlig och väldokumenterad.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *