Det människocentrerade evangeliet!

Broder Sefast Tronde bidrar här med en gästblogg som ligger helt i linje med Eva Helens artikel. Stort tack till Sefast och hans livsledsagarinna. /Kjell

Det människocentrerade evangeliet!

Allt fler uttolkare av Bibeln sätter märkligt nog människan i centrum i stället för Gud. Jag reagerar ständigt emot detta, och hör och läser om ett människocentrerat evangelium alldeles för ofta. Det finns många som säger sig vara experter på Gud. Om nu Gud är av evighet, allvetande och allsmäktig, i Fadern, Sonen och Den Helige Ande, så är det tyvärr många som inte bekänner Honom så.

De teologiska villfarelserna får utrymme, medan Andens kraft ringaktas. Visst har Gud gett oss sitt Ord – Bibeln, och det är en sanning som all gudsfruktan bygger på att, ”Icke utöver vad skrivet är” (1 Kor. 4:6, 1 Tim. 6:3-5). Men, man bortser från att Bibeln är Guds Ord till människan, och inte allt Guds Ord. Dessutom har Bibeln implicit ett större budskap än den har explicit.

1 Kor. 4:6
6 Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: »Icke utöver vad skrivet är.» Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.
1 Tim. 6:3-5
3 Om någon förkunnar främmande läror och icke håller sig till sunda ord — vår Herres, Jesu Kristi, ord — och till den lära som hör gudsfruktan till, 4 då är han förblindad av högmod, och detta fastän han intet förstår, utan är såsom från vettet i sitt begär efter disputerande och ordstrider, vilka vålla avund, kiv, smädelser, ondskefulla misstankar 5 och ständiga tvister mellan människor som äro fördärvade i sitt sinne och hava tappat bort sanningen, människor som mena att gudsfruktan är ett medel till vinning.

Inget Guds Ord kan uttolkas annat än genom Den Helige Ande. (2 Petr. 1:20-21, 1 Kor. 2:10-13, 2 Kor 3:6, Ef. 6:17, 1 Tess. 2:13, Hebr. 4:12) Vilka följer det? Få! Sitt eget tyckande, sin förträffliga skalle och sitt brilljerande intellekt dyrkar de dock. Guds Ord var till långt före den tid människan har ett hum om, och långt före den tid som Bibeln beskriver!

2 Petr. 1:20-21
20 Men det mån I framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas. 21 Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.
1 Kor. 2:10-13
10 Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utrannsakar ju allt, ja ock Guds djuphet. 11 Ty vilken människa vet vad som är i en människa, utom den människans egen ande? Likaså känner ingen vad som är i Gud, utom Guds Ande. 12 Men vi hava icke fått världens ande, utan den Ande som är av Gud, för att vi skola veta vad som har blivit oss skänkt av Gud. 13 Om detta tala vi ock, icke med sådana ord som mänsklig visdom lär oss, utan med sådana ord som Anden lär oss; vi hava ju att tyda andliga ting för andliga människor.
2 Kor 3:6
6 som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.
Ef. 6:17
17 Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord.
1 Tess. 2:13
13 Därför tacka vi ock oavlåtligen Gud för att I, när I undfingen det Guds ord som vi predikade, icke mottogen det såsom människoord, utan såsom Guds ord, vilket det förvisso är, ett ord som ock är verksamt i eder som tron.
Hebr. 4:12
12 Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.

Gud är inte begränsad vare sig till Jorden eller till människan. Är Han till av evighet, med legioner av änglaskaror bör Han också följdriktigt talat Sitt Ord för miljoner miljoners år sedan och inte bara de senaste 6-12 tusende åren.

Människor gör sig till experter på den evige, när vi i själva verket är som små myror i universum. Skall vi upphäva oss till att säga oss förstå allt om den ende levande Guden när vi inte ens förstår oss själva och den värld Gud skapat för oss. (1 Petr. 1:24-25) Det är inte heller meningen att vi skall förstå allt här och nu.

1 Petr. 1:23-25
23 I som ären födda på nytt, icke av någon förgänglig säd, utan av en oförgänglig: genom Guds levande ord, som förbliver. 24
Ty
»allt kött är såsom gräs
och all dess härlighet såsom gräsets blomster;
gräset torkar bort,
och blomstret faller av, 25
men Herrens ord
förbliver evinnerligen».

Individualiserade och hemsnickrade föreställningar av levande Gud blir allt vanligare i vår tid. Där Bibelorden anpassas, tolkas om för att passa de egna syftena, eller förklaras felaktiga eller ogiltiga och exkluderas efter eget gottfinnande (Upp. 22:18-19). Individualiserad anpassning av Gud och sekterism har blivit en innetrend. Gudsfruktan har det blivit svårt att stava till. Avfallstider!

Upp. 22:18-19
18 För var och en som hör de profetians ord, som stå i denna bok betygar jag detta: »Om någon lägger något till dem, så skall Gud på honom lägga de plågor om vilka är skrivet i denna bok. 19 Och om någon tager bort något från de ord som stå i denna profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.»

Har inte Gud även omsorg om änglaskarorna? Är Han inte till av ålder? Fanns Han inte långt före världen skapades?
Det är beklämmande att se hur många som vill ge en fullständig förklaring till varför Gud skapade människan. Bibeln säger litet om den frågan. Trots allt har han skapat oss till Sin avbild. Varför?
Varför finns ondskan? Hur har Gud som är Kärleken, och är endast god och helig, skapat något som blev/var ont? Djävulen beskrivs ju som en fallen ängel – och som jag läser Bibeln uppfattar jag den beskrivningen som skriftenlig (Jes. 14:12 ff., Hes. 28:12 ff).

Jes. 14:12-14
12
Huru har du icke fallit ifrån himmelen,
du strålande morgonstjärna!
Huru har du icke blivit fälld till jorden,
du folkens förgörare! 13
Det var du som sade i ditt hjärta:
‘Jag vill stiga upp till himmelen;
högt ovanför Guds stjärnor
vill jag ställa min tron;
jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg
längst uppe i norr. 14
Jag vill stiga upp över molnens höjder,
göra mig lik den Högste.’
Hes. 28:12
12 Du människobarn, stäm upp en klagosång över konungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren, HERREN:

Du var ypperst bland härliga skapelser,
full med vishet och fullkomlig i skönhet.

Att Jesus Kristus vår Frälsare avsade sig sin jämlikhet med Fadern och lät sig födas som människa, för att rädda det i synd fallna människosläktet undan den eviga döden, visar oss att människans frälsning ändå är oerhört viktig för Gud. Varför? För människans skull? Nej, främst för Sin egen skull, för Sin oerhörda kärleks skull. Varför skulle annars Gud låtit ormen över huvud taget komma in i lustgården och vistas där? Varför skulle Gud låtit människan bli frestad av djävulen, och falla? Eller visste Han inte vad som skulle ske? Sov Han? Är Han då inte allvetande och allsmäktig?

Det verkliga syndafallet, det som vi inte kommer att få veta så mycket om i den här världen, är det som skedde långt före människans skapelse. Det var när Lucifer föll i högmod och ondskan uppstod (1 Joh. 3:8), och han tog med sig tredjedelen av den himmelska härskaran i sitt fall (Upp. 12:4 ff). Det får vi veta mycket lite om här i tiden, och Bibeln säger inte så mycket. Skulle då inte Gud kunnat knyta ihop djävulen och förpassat honom till ett helvete på en gång? Nej, Gud följer också Sina egna lagar, Han motsäger inte Sig själv. Han har all makt, men Han är kärleken och Han vet allt.

1 Joh. 3:8
8 Den som gör synd, han är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och just därför uppenbarades Guds Son, att han skulle göra om intet djävulens gärningar.
Upp. 12:4
4 Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.

Den stora frälsningsplanen var redan klar i Guds himmel, långt före människans skapelse, när Fadern och Sonen och Anden så bestämde. Kärleken är motivet. Men varför ondskan över huvud taget funnits får vi inte veta här. Men Han har lovat: ”På den dagen skall ni inte fråga mig om något.” (Joh. 16:23) Därför att allt då är uppenbarat.

Joh. 16:23
23 Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.

Men det står om ’åklagaren’ (Job 1:6 ff), att han dag och natt anklagade Guds änglar, ’mina bröders åklagare’, inför Gud (Upp. 12:10), och slutligen att han (satan) kastades ner till jorden: ”Gläd er fördenskull ni himlar och ni som bor i dem. Men ve dig du jord, och dig du hav! Ty djävulen har kommit ner till er i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort.” (Upp. 12:12) Ja den är kort! Men stackars oss människor som får stå ut med ondskan för en tid, kan man tycka. Ja, ”Ve er!”

Job 1:6
6 Men nu hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN, och Åklagaren kom också med bland dem.
Upp. 12:10-12
10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: »Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud. 11 De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden. 12 Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort.»

Människan har skapats med ett mycket högre syfte än hon själv förstår! Detta syfte är inte endast för hennes egen frälsning, utan för all frälsning – även änglarnas. Guds frälsningsplan innefattar att få djävulen slutligt dömd – därför är Jesu frälsningsverk långt större än enbart människors frälsning. Det är även himlaskarornas frälsning. Gud skapade människan till Sin avbild till frälsning för allt skapat, för att Jesus Kristus Guds enfödde son, vår Herre, skulle kunna döma den onde, djävulen och satan, genom att själv dö i den fallna människans ställe. Detta är Guds dom över ondskan, och människornas frälsning så väl som himlaskarornas.

Konklusion: Det är Jesus Kristus, Han som är kungars Kung och herrars Herre, som skall vara i centrum – inte människan. Han har frälst skapelsen från det onda – och alla människor som tog emot Honom. Det är Han som är värd allt lov!
/ Sefast

Views: 31