När jag var tonåring trodde jag att jag visste vad som stod skrivet i Bibeln.
Den handlade om troshjältar. Fantastiska historier om superhjältar.
En Noa som byggde en ark på torra land fastän det aldrig hade regnat. En Abraham som beskrevs som trons fader fastän han nog gick snett ibland. En Josef som var rättfärdig i allt.
En Moses som utmanade Farao och delade Havet. En David som dödade jätten Goliat. En Daniel som inte fruktade lejongropen.
Det var grejer det. Och eftersom jag växte upp i Pingströrelsen med all dess övertro fick jag för mej att “den särskilda” plan som Gud hade med mej, handlade om att på något sätt bli en “superhjälte”.
Att det fanns massor av “vanligt folk” inbegripna i “Guds utvalda folk” kom aldrig till tals. Det var bara superheroes och skurkar.
Predikningarna handlade ofta om vår församling, just nu, och det som vi måste göra. Textläsningen bestod ofta av några få verser ur Gamla Testamentet, kopplade med möjligen någon vers ur Nya Testamentet. Och sedan gick predikan ut på hur detta först och främst handlade om oss just nu.
Känns det igen?
Men det kanske bara var mej det var fel på. Jag kanske bara misstolkade det.
Fast det handlade ju om mej. Jag i centrum. Sedan min familj. Sedan den församling vi tillhörde som utgjorde del av den enda helt bibeltrogna rörelsen i världen, Pingströrelsen, som efter 2000 år hade återupptäckt det fulla evangeliet. Första Korinterbrevets tolfte och fjortonde kapitel var Bibelns kärna. Det trettonde kapitlet hoppade man högaktningsfullt över.
Ja, inte undra på att man blev högmodig och fariséisk. Gräddan av kristenheten. De enda “riktigt” frälsta. De enda som helt hade begripit Bibeln. Guds alldeles speciella utvalda till hjältedåd. (Kostade mycket att bli kvitt detta!)
Men i det vardagliga livet hände det inga större mirakel. Solen stod inte still. Man behövde broar för att korsa vatten. Oljan i krukan tog slut. Folk blev sjuka och dog. Bara vanlig, ofta grå, vardag.
Och församlingen? Ja, den visade sig bestå av ganska så vanliga, ganska så ofullkomliga människor med alla vanliga fel och brister. Och dendär alldeles speciella utkorelsen kom aldrig.
Jag skildrar subjektivt och impressionistiskt här. (Eller är det kanske expressionism?)
På alla nivåer fick man göra sitt bästa och vara nöjd med situationen. Läsa Bibeln? Tja, varför? Jag kunde ju alla dessa hjältehistorier redan.
De stora undren hade ju skett för mycket länge sedan, och de under man hörde om i predikningar skedde långt borta i fjärran länder. Så det var väl bara att vänta, för att det handlade om under och manifestationer var ett som var klart.
Och detta var tydligen klart för många, för när det kom opposition och stridigheter om makt, var det just hoppet om häftigare under och manifestationer som lockade till att söka sig till dessa mer och mer sektariska grupper.
Naturligtvis räknade själafienden med att detta skulle ske. Han förberedde det stora avfallet redan länge.
Kanske litet fördolt med Franska revolutionen som Humanismens vagga. Filosofer som filosoferade bort all fast grund. Ateister som började förlöjliga Guds ord, först och främst Moseböckerna och sedan successivt alla under. Ockultister som presenterade läror som kunde smugglas in i kristendomen. Allt detta tog fart i tidigt 1800-tal.
Låt mej bara nämna några namn i raddan av själafiendens tjänare.
Det var en gång för länge sedan, på 1700-talet för att vara mer exakt, en man som hette James Hutton. Han fantiserade ihop att jorden var miljoner år gammal, i motsats till den gängse uppfattningen att den var ungefär 6000 år. James Hutton skrev en bok om detta.
Boken inspirerade Sir Charles Lyell till att 1830 fantisera ihop ‘the geologic column’. Han skrev en bok ‘Principles of Geology’ och angav själv att hans målsättning var att bli kvitt Moses.
Vi minns Jesu ord: “Om ni hade trott Moses hade ni trott mig”.
Charles Darwin tog med sig Lyells bok på sin resa som bland annat förde honom till Galapagos. Han publicerade sin bok “Origin of the Species” 1860 eller kanske 1859.
1830 utgavs Mormons bok.
Den Skotska kvinnan Margaret McDonald profeterade 1830 att församlingen skall ryckas upp, Herren till mötes, innan vedermödan börjar. Hennes falska profetia togs upp av Plymouthbröderna som leddes av en föredetta Anglikansk präst som hette John Nelson Darby.
I ett brev som Darby skrev 1834 poängterade han att man måste vara försiktig med pre-trib läran “därför att den är ny” och för att “människor så lätt tar illa vid sig”. Han visste alltså att han predikade en lära som inte stämmer med Skriften. Han var således medveten om att han predikade en villolära. Hur tordes han?
År 1835 räknas som liberalteologins födelseår. Den unge tyske teologen David Friedrich Strauss skrev en avhandling som han kallade “En kritisk undersökning av Jesu liv”. I denna avhandling förkastade han alla underverk i evangelierna. Hans bevisföring var simpel. “Eftersom underverk inte kan ske så måste alla historier om underverk vara fantasi.” Tala om cirkelbevis!
Amerikanen William Miller profeterade att världen skulle gå under 1843. Han startade en rörelse som kallades Adventism. 22 Mars 1844, sista möjliga dagen för Jesu återkomst enligt Miller, var en jobbig dag för Adventisterna.
Gruppen splittrades och en av grupperna togs om hand av Ellen G. White. Denna grupp finns kvar idag och kallas Sjundedags Adventister. De predikar att Söndagsfirande är Antikrists märke. (Känns det igen?)
Charles Russell (1852-1916) kom i kontakt med en Adventist-predikant 1870. Och av honom fick han “veta” att Jesus skulle komma tillbaka 1874. Russell anammade detta “budskap” och det blev hans förkunnelse.
Men eftersom Jesus inte kom tillbaka då behövde Russell ett skäl till detta. Han använde sig av “nummerologi” och fantiserade ihop att siffran 40 (som ofta återkommer i Bibeln) var ett magiskt tal. Så Russell sade att Jesus verkligen kom tillbaka 1874, men detta var osynligt. Och nu hade alla chansen att omvända sig tills 1914 då Jesus skulle komma tillbaka synligt.
Trots att inte Jesus kom tillbaka, men istället första världskriget började, överlevde “Sällskapet Vakttornet”.
Det som Russell lyckades åstadkomma var att förlöjliga all profetia som handlar om ändens tid.
Nu inser jag att denna bloggpost blir för lång. Jag skall därför hoppa över allt som via frimureri och ockultism ledde fram till den situation vi lever is. Det handlar om falska profeter och villolärare som Kenyon och hans falang med Hagin, Copeland och hela kedjan fram till “prosperity” (trosrörelsen) som är en förbannelse jorden över.
Jag vill tills vidare länka till broder Jaretegs mycket tydliga artiklar om detta.
/Kjell
Denna video kommer att hålla dig intresserad från början till slut. Avfallet
Här finner du litet förklaringar: Hur gick avfallet till
Och om du vill veta var vi står idag i Sverige? Kolla här
Views: 58
Kjell!
Det där känner jag igen, man skulle bli något och framför allt då andligt.
Men när det bara blir sk grå mänsklig vardag utan dessa stora mirakler, ja då faller mycket av den pådyvlade övert tron.
Ett ord som ofta använder utifrån NT var, ni skall göra samma gärningar och ännu större och det är förvisso sant, Jesus sa detta, men menar han alla kristna, eller vilka menar han egentligen. Nu står det ju, den som tror på mig Joh 14:12.
Men då är det ju något som är fel, iaf i mitt liv, för jag är inte ens i närheten av vad Jesus gjorde innan han blev döpt. Vist några under har jag ju fått vara med om, ex att feber försvunnit, eller smärta, men inget under som Jesus gjorde, inte i den klassen, så vad är fel?
Är de så att det är fel på min tro, han sa, den som tror på mig, så egentligen borde det vara klart här, jag tror ju på Jesus, eller är det något annat?
Kan det vara så att de förutberedda gärningarna som Gud berett för mig, inte innefattar en massa under i Jesu klass, att det kanske är ett svenson liv, med arbetslöshet och andra bekymmer som är hans förutberedda väg?
Bb
Björn bloggare (Reply)
Björn, du skrev: “Men då är det ju något som är fel, iaf i mitt liv, för jag är inte ens i närheten av vad Jesus gjorde innan han blev döpt.”
Tack Björn för ett verkligt viktigt “input”.
Som jag ser det är det just hyckleriet som fjärmat oss från Gud.
Är det “något fel med dej”? Javisst är det det. Men detsamma gäller för mej och alla andra som vill erkänna att utan Frälsaren och Nåden är vi ingenting.
1 Joh. 1:5 Och detta är det budskap som vi hava hört från honom, och som vi förkunna för eder, att Gud är ljus, och att intet mörker finnes i honom. 6 Om vi säga oss hava gemenskap med honom, och vi vandra i mörkret, så ljuga vi och göra icke sanningen. 7 Men om vi vandra i ljuset, såsom han är i ljuset, så hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 Om vi säga att vi icke hava någon synd, så bedraga vi oss själva, och sanningen är icke i oss. 9 Om vi bekänna våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säga att vi icke hava syndat, så göra vi honom till en ljugare, och hans ord är icke i oss.
Om de som kallar sig “kristna” börjar erkänna att de är frälsta av nåd, kommer de att bli “vittnen” och leda andra till genuin tro på vår “obegriplige” Gud.
Herren Jesus Kristus, Messias, Frälsaren vare tack!
/Kjell
Kjell (Reply)
Kan bara hålla med dig, känner igen mig helt från den pingstförsamling som var mitt hem i 14 år.
Är inte aktiv där nu, men jag vill i samma andetag säga att jag tycker att en klassisk filadelfiaförsamling ala 80 tal är nog det närmaste man kan komma bibelns församling om man jämför med det som finns på “marknaden” idag utav dom större samfunden.
Har även förstått att det ändå är långt till tanken om den bibliska församlingen, där har vi nog alla gått bet, om än det finns människor som börjar vakna upp inför detta faktum att församlingen är bland mina kristna vänner, på jobbet, i skolan ja hela mitt liv, inte bara just när jag besöker kyrkbyggnaden
Läsare (Reply)
Kjell!
Det finns mer att säga om detta, vad skapar det i en människa, jo ett driv, då troligen inte att andens driv, till att uppnå något, ex en egenpåtagen helighet för att ex bli som Daniel. Man tror att man måste vara exeptionelt helig för att kunna få vara en sådan hjälte som han.
Men det skapar också en prestation, där allt handlar om att jag agerar i sk tro, för bara vi tror, så händer det under och mirakler. Men om man vandrat ett antal år med Herren, så börjar man förstå, att som Jesus säger, mig förutan kan ni inget göra, vilket innebär att de enda gärningar vi kan göra som leder till under, måste vara initierade av Jesus. Man kommer också att förstå att det handlar om den personliga lydnaden och inte så mycket om vad vi skall göra för honon, utan honom.
Du skulle bara veta vad jag har hållt på, men redan efter ett halvårs kristet liv talade Gud och sa, det enda jag vill att du gör, är att du tror på mig och inte håller på med så mycket egna gärningar. Jag fick bekräftelse i Joh 6:28-29. 20 år senare så har väl detta ord börjat bli verklighet i mitt liv.
Människan vill vara stark, fara fram på starka hästar, men Gud vill att vi lär oss agera när han vill att vi skall agera. Att vänta finns sällan i den kristna tron, men Gud vare tack, så för Gud oss in i väntan efter honom och hans tid!
Väl mött!
Bb
Björn bloggare (Reply)
Hej!
Ja, det är intressant det här med Tro.
Jag brukar säga att det finns inget i Guds Ord,
som heter “trons gärningar”.
Det är tron som är gärningen i sig själv.
Sven Reichman skrev en bok som var bra.
Den heter “Prestationslös tro”.
Ett intressant Guds Ord är i “Apg.14:9”,
när Paulus träffar en ofärdig man, som aldrig tagit
ett enda steg i tro i hela sitt liv.
Paulus såg ändå att den ofärdige var full av tro.
Hur kunde Paulus se att han hade tro?
mvh L.S
Lennart Svensson (Reply)
Läsare,
Kanske borde jag säga att det jag skrev bara är ett personligt vittnesbörd. Alltså inte ett anfall på pingströrelsen.
Församlingen blev ju knappeligen bättre av min närvaro…..
Jag kan inte vittna om hur det skulle ha varit att växa upp i t.ex. Missionsförbundet.
Senare i livet var jag en tid medlem i en Baptistförsamling och kände där igen en hel del av tidigare erfarenheter.
Just dessa erfarenheter gör att jag känner mycket tvekan till de argument som framförts på andra bloggar för några månader sedan angående församlingstukt och medlemskap.
/Kjell
Kjell (Reply)
Självklart så förstod jag det och jag ville förklara detsamma det var därför jag skrev som jag gjorde.
Alltså jag ville inte såga Pingströrelsen jäms med fotknlölarna omän jag tror att dem varit lite enfalldiga och som du säger lite väl enkelspåriga.
Jag tror du är en alldeles för god människa för att anfalla den rörelsen som faktiskt bidragit med så mycket possitivt och som vi har en hel del att tacka för.
Du verkar ha en annan syn på trosrörelsen 😉
Läsare (Reply)
Hej
Jag har varit medlem i en av Sveriges största pingstförsamling i snart 50 år men att jag skulle ha varit en kandidat till superhjälteposten har aldrig föresvävat mej . De ofta omtalade mirakler har jag personligen inte sett något av under alla dessa år, däremot har jag hört talas om fantastiska under men det är ju en helt annan sak.
Rolf (Reply)
Rolf,
Det är något att vara tacksam för att Herren har bevarat dej från egocentriska förväntningar.
Jag kan vittna om att det var en mycket smärtsam process att bli kvitt högmod och fariséism.
Och jag kan vittna om att Herren tillät att jag fick uppleva total konkurs, det jag brukar kalla “rock-bottom”, så att jag skulle förstå att inget annat än frälsningens nåd räcker.
Under och manifestationer har inte sällan använts som reklam i så kallade väckelserörelser.
Dock kan man inte låta bli att se att Jesus ofta undvek tam-tam. Men däremot manade han till personliga vittnesbörd: : »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.» (Mark. 5:19)
Jesus skulle ju ha kunnat säga: Kom med så gör vi ett sensationsnummer av dethär.
Men det gjorde han inte. Utmaningar att bevisa med hjälp av “mirakel” föll inte i god jord: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?» (Joh. 6:30)
Nej istället manade han ofta att de som blivit botade eller kommit till tro skulle gå till de sina och ge sina personliga vittnesbörd.
Och just där man känner varandra så väl att man inte kan spela roller, just där kostar det att vara ett vittne, just där kan man få uppleva nåden att få leda andra till tro.
“om vi vandra i ljuset, såsom han är i ljuset, så hava vi gemenskap med varandra.” (1 Joh. 1:7)
Och den genuina, äkta, oskrymtade gemenskapen kan man finna i de små sammanhangen. Där kan Herren verka.
/Kjell
Kjell (Reply)
Ja Läsare, jag har verkligen en annan syn på trosrörelsen. Så annan att jag hellre skulle kalla den “O-trosrörelsen”.
Gärningslära och vinstbegär leder till helt och hållet otroliga situationer.
Här i Kenya, där jag bor, ser vi resultatet av denna rikedoms- och njutnings-dyrkan.
Kommer kanske att skriva något om detta. Men tills vidare kan du kolla dessa båda länkar.
Crusifying Christ all over again
Enriching Pastors
Det finns mycket att säga om detta.
/Kjell
Kjell (Reply)
Ja helt befriad har jag nog inte varit från egocentri och tankar på att vi som p-vänner nog var lite förmer. Jag minns särskilt hur jag förundrades över att Herren aldrig talade till folket under mötena i allians och missionsförbundet ex. i våra möten var ju Herren närvarande jämt i ock med att det kom budskap “så säger Herren “……
Rolf (Reply)
Hej!
Ett av mina favorit-ord i Bibeln är:
“ty vi vandra här i tro och inte i åskådning” (2 Kor. 5:7)
Jag tror att det är det som vi som kristna har så svårt med.
Vi vill så gärna, se, höra och smaka.
Ett av de uttrycken jag hade problem med, när jag var nyfrälst var:
” Gud verkar i det fördolda”.
Nu efter över 30 år som frälst, har jag förstått att det ofta är så Gud verkar.
Jag är övertygad om att det sker oerhört mycket, när vi är inför Herren i bön, i våra kammare.
mvh L.S
Lennart Svensson (Reply)
En bra sammanfattande redogörelse för vantro under de senaste seklerna. Lite kompletteringar kanske behövs…
Darbyismen har sitt ursprung i katolicismen, liksom så mycket annat av det slaget. Man ansåg att gräddan av “kristenheten” d v s påven, hans kardinaler och andra “utvalda” skulle evakueras från jorden under den svåra tid vi benämner Vedermödan. Man kan nästan se framför sig hur påvekraken med sina kardinaler flyger fram mellan molnen med fladdrande scharlakansröda kjolar, hållande i sina små kippor. Men så blir det inte. Givetvis. Påvens och katolska kyrkans undergång finns tydligt redovisad i Upp kap 17, kap 18 och kap 19 av Uppenbarelseboken.
Jo, det var en katolsk lögn den skotska kvinnan, och senare Darby, fick fatt i och förde vidare in i evangelisk kristenhet.
____________
Vi har visst ganska lika bakgrund – fast kanske tvärtom. är uppväxt i en baptistförsamling och har senare sökt mig till pingst. Som jag sedan lämnat med löftet att återvända så snart församlingen avslutat sitt samröre med kollaboratörerna i Pingst-ffs och SKR. Men parallellt med medlemskapet i ÖM blev jag genom SSK och annan ungdomsverksamhet rikligt välsignade genom pingströrelsen. De förkunnare som fanns i den på 70-talet var något alldeles extra som inget samfund kunde erbjuda ( pingst var då en rörelse enligt biblisk modell, samfund är ett senare påfund av de “vargar” som infiltrerat och förstört pingst).
I den baptistförsamling jag växt upp i ( ÖM) stod med vackra (frakturstil) guldbokstäver i fonden: “Jesus – A och O”. Det är en fin sak att bära med sig. Inte minst i dessa tider när man tampas med sådana som MFS och liknande.
Lycka till med den nya bloggen, Kjell. Inledningen blev riktigt bra!
Lars W (Reply)
Är jag på permanent moderation redan från första inlägget på din blogg? Dålig stil, Kjell.
Lars W (Reply)
Lars,
Nej du är inte permanent modererad.
Det finns ett program som heter “Akismet” som man kör hos WordPress. (Automaiskt!)
Det programmet hade listat dej och Björn som spammare. Utan min vetenskap.
Idag har jag upptäckt hur man hittar de felaktigt klassade kommentarerna.
Återkommer med kommentar på dina och Björns inlägg så fort jag läst dem.
Helst skulle jag ta bort “Akismet” men vet ännu inte hur man gör.
I’m a learner….
/Kjell
Kjell (Reply)
Lars,
Jag har nu läst din kommentar här.
Jag förstår vad du menar och håller naturligtvis med i sak.
Dock vill jag be dej att läsa “Netikett”.
Jag vill hålla denna blogg fri från hån och spott.
Kom gärna med substantiella kommentarer.
Det är alltid välkommet.
Men undvik cyniska dömanden.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell, Akismet tar man bort genom att klicka (i administrationen av din wordpress) på plugins, där bör du få upp en lista med plugins, och Akismet bör ligga högst upp. Finns en “deactivate”-knapp ganska precis under titeln Akismet.
Kort version. Admin – Plugins – Akismet – deactivate
Rickard (Reply)
Rickard,
Det funkar bara om man kör bloggen på egen sajt.
Som du kanske ser kör jag bloggen hos WordPress.com
Har kollat deras support-sidor och det sägs att man inte kan stänga av Akismet.
Får se i framtiden om jag flyttar bloggen till en av mina egna domäner.
/Kjell
Kjell (Reply)
Aj va trist, visste inte att dom gör annorlunda där.
Med tanke på priset för internet-hosting idag, så känns det som att köra på egen sida är definitivt att föredra… WordPress.com är ju inte heller gratis så.
Rickard (Reply)
Nej WordPress är gratis.
Men låt oss köra on topic…. igen.
Fliken “Ämneslöst” är till för sporadisk kommunikation.
/Kjell
Kjell (Reply)
“Boken inspirerade Sir Charles Lyell till att 1830 fantisera ihop ‘the geologic column’. Han skrev en bok ‘Principles of Geology’ och angav själv att hans målsättning var att bli kvitt Moses.”
Jo, man kan ju fråga sig hur det kommer sig att hans bok “råkar” träffa rätt på alla åldrar. Har nog inget med cirkulär argumentation att göra iallafall! 😉
Fullständig rappakalja, som tyvärr bidragit med fler dödsfall än någon annan religion.
Rickard (Reply)